Ordspråksboken 18

1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

Ngʼat ma ok jahera dwaro mana gige ok owinj puonj moro amora.

2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

Ngʼat mofuwo ok mor kod winjo wach to omor mana gi wacho paroge owuon.

3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

Ka richo biro, e kaka achaya biro, to wichkuot kelo duwruok.

4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

Weche mag dho ngʼato tut ka nam, to soko mar rieko en aora mabubni kamol.

5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

Ok en gima ber chwako ngʼat ma timbene richo kata ketho buch ngʼato maonge ketho.

6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

Lew ngʼat mofuwo kelone dhawo, to dhoge luongo goch.

7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

Dho ngʼat mofuwo ema tieke, to lewe ema bedo obadho ne ngimane.

8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

Weche mag kuoth chalo gi chiemo mamit; gidhiyo e chuny dhano ma iye.

9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

Ngʼat ma jasamuoyo e tich en owadgi ngʼat maketho gik moko.

10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

Nying Jehova Nyasaye en ohinga maratego, ngʼat makare ringo ma pond kanyo kendo yud resruok.

11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

Mwandu mar jomoko e ohinga mochiel motegno ma gigengʼorego, giparo ni en ohinga maonge ngʼama nyalo muko.

12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

Kapok ngʼato opodho, to sunga bedo e chunye, to muolo kelo pak.

13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

Chik iti kapok idwoko wach; ka ok itimo kamano to ibedo mofuwo kendo ikelo wichkuot.

14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

Chuny ngʼato sire e tuo, to chuny mool, en ngʼa manyalo konyo?

15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

Chuny ma weche donjone yudo ngʼeyo; to it mariek dwaro mondo weche odonjne.

16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

Chiwo yawo yo ne ngʼat machiwo kendo tere e nyim jomadongo.

17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

Ngʼat mokwongo keto wachne nenore ni en kare, nyaka ngʼat machielo bi maket penjo ne wachneno.

18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

Goyo ombulu tieko larruok kendo thego joma roteke.

19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

Kiketho ne owadu to duoge iri tek mana kadonjo e dala maduongʼ mochiel motegno; to larruok chalo gi dhorangeye mag dala modin gi lodi.

20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

Wach mawuok e dho ngʼato ema miyo ngʼato yiengʼ; keyo mar dhoge ema miyo oyiengʼ.

21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

Lep nigi teko mar ngima kod tho, to jogo mohere biro chamo olembe.

22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

Ngʼatno moyudo dhako onwangʼo gima ber kendo oyudo ngʼwono moa kuom Jehova Nyasaye.

23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

Ngʼat ma jachan ywak kokwayo ngʼwono, to ngʼat ma jamoko dwoko gi gero.

24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.

Ngʼat man-gi osiepe mangʼeny nyalo chopo e kethruok to nitie osiep moro masiko buti machiegni maloyo owadu.