< Ordspråksboken 18 >

1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Vlastitoj požudi popušta onaj tko zastranjuje, i svađa se usprkos svakom razboru.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Bezumnomu nije mio razum; stalo mu je dati srcu oduška.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Kad dolazi opačina, dolazi i prezir i bruka sa sramotom.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Duboke su vode riječi iz usta nečijih, izvor mudrosti bujica što se razlijeva.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Ne valja se obazirati na opaku osobu, da se pravedniku nanese nepravda na sudu.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Bezumnikove se usne upuštaju u svađu i njegova usta izazivlju udarce.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Bezumnomu su propast vlastita usta i usne su mu zamka životu.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Klevetnikove su riječi kao poslastice: spuštaju se u dno utrobe.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Tko je nemaran u svom poslu, brat je onomu koji rasipa.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Tvrda je kula ime Jahvino: njemu se pravednik utječe i nalazi utočišta.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Bogatstvo je bogatašu njegova tvrđava i kao visok zid u mašti njegovoj.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Pred slomom se oholi srce čovječje, a pred slavom ide poniznost.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Tko odgovara prije nego što sasluša, na ludost mu je i sramotu.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Kad je čovjek bolestan, njegov ga duh podiže, a ubijen duh tko će podići?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Razumno srce stječe znanje i uho mudrih traži znanje.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Dar čovjeku otvara put i vodi ga pred velikaše.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Prvi je pravedan u svojoj parnici, a kad dođe njegov protivnik, opovrgne ga.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Ždrijeb poravna svađe, pa i među moćnicima odlučuje.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Uvrijeđen brat jači je od tvrda grada i svađe su kao prijevornice na tvrđavi.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Svatko siti trbuh plodom usta svojih, nasićuje se rodom usana svojih.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Smrt i život u vlasti su jeziku, a tko ga miluje, jede od ploda njegova.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Tko je našao ženu, našao je sreću i stekao milost od Jahve.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Ponizno moleći govori siromah, a grubo odgovara bogataš.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Ima prijatelja koji vode u propast, a ima i prijatelja privrženijih od brata.

< Ordspråksboken 18 >