Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Amadueng kaawm e ni ama ngainae dueng a tawng teh, lungangnae pueng hai a taran.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Tamipathu ni thaipanueknae dawk konawmnae tawn laipalah a mae lungthin dueng a kamnue sak.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Tamikathout a tho toteh dudamnae ao, yeiraiponae hoi yuenae hai hmawi ao van.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Tami e pahni dawk hoi ka tâcawt e lawk teh kadung e tui patetlah ao teh, lungangnae tuikhu teh ka lawng e palang patetlah ao.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Tamikathout e minhmai khet lahoi tamikalan sung sak nahanlah lawkceng e heh hawihoeh.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Tamipathu e pahni dawk hoi kâyuenae lawk a tâco teh a lawk ni hemnae hah a tâcosak.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Tamipathu e pahni teh ama rawknae lah ao teh, a pahni teh ama hanelah karap lah ao.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Tamcueklawk teh katuipounge rawca patetlah ao teh, von thung a thung totouh a kâen.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
A thaw dawk ka pangak e teh karaphoekung e hmaunawngha lah ao.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
BAWIPA e min teh kacake imrasang lah ao, tamikalan ni a kâen teh roumnae a hmu.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Tami katawntanaw e tawntanae teh, amamouh pouknae dawkvah, kacake khopui, karasang e rapan lah a o.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Rawknae kâhmo hoehnahlan tami lungpouk a rasang teh, barinae ao hoehnahlan kârahnoumnae ouk ao.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Thai hoehnahlan lawk pathung e teh pathunae hoi yeiraiponae doeh.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Tami e muitha ni a patawnae hah a khang thai, hatei muitha rek e teh apinimaw a khang thai han.
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Kho ka pouk e lungthin ni panuenae hah a pang teh, tamilungkaang e hnâ ni panuenae hah a tawng.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Poehno poe e ni lam a kâko sak teh, kacuenaw hmalah na phakhai.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Amahoima hmaloe ka kâdei e teh tamikalan lah pouk e lah ao eiteh, a imri ni akung ouk a khei.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Cungpam rayunae ni kâounnae a roum sak teh athakaawmnaw hah a roum sak.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Hmaunawngha lungkuep sak hoeh e teh khopui tâ e hlak aruhnawn, lawk kâounnae teh sum hoi kâtaren e patetlah ao.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
A pahni dawk hoi ka tâcawt e a paw hoi a von a paha vaiteh, a pahni paw hoi a lung a kuep han.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Hringnae hoi duenae teh lai bahu dawk ao teh, lai ka lungpataw e ni laipaw a ca han.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Yu kahmawt e ni hnokahawi a hmu teh, BAWIPA koehoi ngaikhainae ka pang e tami doeh.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Tamimathoe ni teh a kâhei, hatei ka tawnta e niteh lawk kahram lah ouk a dei.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Hui kapap ka tawn e teh hui kahawi lah ao van hanelah ao, hatei hmaunawngha hlak kahnai e huiko hai ao.
