Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
MEJOR es un bocado seco, y en paz, que la casa de contienda llena de víctimas.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
El siervo prudente se enseñoreará del hijo que deshonra, y entre los hermanos partirá la herencia.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
El crisol para la plata, y la hornaza para el oro: mas Jehová prueba los corazones.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
El malo está atento al labio inicuo; [y] el mentiroso escucha á la lengua detractora.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
El que escarnece al pobre, afrenta á su Hacedor: y el que se alegra en la calamidad, no quedará sin castigo.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Corona de los viejos son los hijos de los hijos; y la honra de los hijos, sus padres.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
No conviene al necio la altilocuencia: ¡cuánto menos al príncipe el labio mentiroso!
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Piedra preciosa es el cohecho en ojos de sus dueños: á donde quiera que se vuelve, da prosperidad.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
El que cubre la prevaricación, busca amistad: mas el que reitera la palabra, aparta al amigo.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Aprovecha la reprensión en el entendido, más que si cien veces hiriese en el necio.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
El rebelde no busca sino mal; y mensajero cruel será contra él enviado.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Mejor es se encuentre un hombre con una osa á la cual han robado sus cachorros, que con un fatuo en su necedad.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
El que da mal por bien, no se apartará el mal de su casa.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
El que comienza la pendencia es [como] quien suelta las aguas: deja pues la porfía, antes que se enmarañe.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
El que justifica al impío, y el que condena al justo, ambos á dos son abominación á Jehová.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
¿De qué sirve el precio en la mano del necio para comprar sabiduría, no teniendo entendimiento?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
En todo tiempo ama el amigo; y el hermano para la angustia es nacido.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
El hombre falto de entendimiento toca la mano, fiando á otro delante de su amigo.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
La prevaricación ama el que ama pleito; y el que alza su portada, quebrantamiento busca.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
El perverso de corazón nunca hallará bien: y el que revuelve con su lengua, caerá en mal.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
El que engendra al necio, para su tristeza [lo engendra]: y el padre del fatuo no se alegrará.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
El corazón alegre produce buena disposición: mas el espíritu triste seca los huesos.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
El impío toma dádiva del seno, para pervertir las sendas del derecho.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
En el rostro del entendido [aparece] la sabiduría: mas los ojos del necio [vagan] hasta el cabo de la tierra.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
El hijo necio es enojo á su padre, y amargura á la que lo engendró.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Ciertamente no es bueno condenar al justo, ni herir á los príncipes que hacen lo recto.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Detiene sus dichos el que tiene sabiduría: de prudente espíritu es el hombre entendido.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Aun el necio cuando calla, es contado por sabio: el que cierra sus labios es entendido.
