Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Boljši je suh košček in z njim spokojnost, kakor hiša polna klavnih daritev s prepirom.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Moder služabnik bo imel vladarstvo nad sinom, ki povzroča sramoto in bo imel delež dediščine med brati.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Talilni lonec je za srebro in talilna peč za zlato, toda Gospod preizkuša srca.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Zloben storilec daje prednost nepravim ustnicam in lažnivec pazljivo prisluhne nespodobnemu jeziku.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Kdorkoli zasmehuje ubogega, graja njegovega Stvarnika in kdor je ob katastrofah vesel, ne bo nekaznovan.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Otrok otroci so krona starcem in slava otrok so njihovi očetje.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Odličen govor se ne spodobi bedaku, veliko manj lažnive ustnice princu.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Darilo je kakor dragocen kamen v očeh tistega, ki ga ima, kamor ga obrača, to uspeva.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Kdor taji prestopek, išče ljubezni, toda kdor ponavlja zadevo, ločuje prave prijatelje.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Opomin bolj prodira v modrega kakor sto udarcev z bičem v bedaka.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Hudoben človek išče samo upor, zato bo zoper njega poslan krut poslanec.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Naj medvedka, oropana svojih mladičev, sreča človeka, raje kakor bedak v svoji neumnosti.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Kdorkoli nagrajuje zlo za dobro, se zlo ne bo ločilo od njegove hiše.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Začetek prepira je kakor kadar nekdo izpušča vodo, zato prenehaj s sporom, preden se vmešaš vanj.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Kdor opravičuje zlobnega in kdor obsoja pravičnega, celo oba sta Gospodu ogabnost.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Zakaj je denarna vsota v bedakovi roki, da pridobi modrost, glede na to, da on nima srca za to?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Prijatelj ljubi ob vseh časih in brat je rojen za stisko.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Človek brez razumevanja udarja v roke in postaja pôrok v prisotnosti svojega prijatelja.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Kdor ljubi prestopek, ta ljubi prepir in kdor povišuje svoja velika vrata, išče uničenje.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Kdor ima kljubovalno srce, ne najde dobrega in kdor ima sprevržen jezik, pada v vragolijo.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Kdor zaplodi bedaka, to počne v svojo bridkost in oče bedaka nima radosti.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Veselo srce dela dobro, podobno kot zdravilo, toda zlomljen duh suši kosti.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Zloben človek iz naročja izvleče darilo, da izkrivlja poti sodbe.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Modrost je pred tistim, ki ima razumevanje, toda oči bedaka so na koncih zemlje.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Nespameten sin je žalost svojemu očetu in grenkoba njej, ki ga je rodila.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Tudi kaznovati pravičnega ni dobro niti udariti prince zaradi nepristranskosti.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Kdor ima spoznanje, prizanaša svojim besedam in razumevajoč človek je iz odličnega duha.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Celo bedak, ko molči, velja kot moder in kdor zapira svoje ustnice, je cenjen kot razumevajoč človek.
