Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
마른 떡 한 조각만 있고도 화목하는 것이 육선이 집에 가득하고 다투는 것보다 나으니라
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
슬기로운 종은 주인의 부끄러움을 끼치는 아들을 다스리겠고 또 그 아들들 중에서 유업을 나눠 얻으리라
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
도가니는 은을, 풀무는 금을 연단하거니와 여호와는 마음을 연단 하시느니라
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
악을 행하는 자는 궤사한 입술을 잘 듣고 거짓말을 하는 자는 악한 혀에 귀를 기울이느니라
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
가난한 자를 조롱하는 자는 이를 지으신 주를 멸시하는 자요 사람의 재앙을 기뻐하는 자는 형벌을 면치 못할 자니라
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
손자는 노인의 면류관이요 아비는 자식의 영화니라
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
분외의 말을 하는 것도 미련한 자에게 합당치 아니하거든 하물며 거짓말을 하는 것이 존귀한 자에게 합당하겠느냐
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
뇌물은 임자의 보기에 보석 같은즉 어디로 향하든지 형통케 하느니라
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
허물을 덮어 주는 자는 사랑을 구하는 자요 그것을 거듭 말하는 자는 친한 벗을 이간하는 자니라
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
한 마디로 총명한 자를 경계하는 것이 매 백개로 미련한 자를 때리는 것보다 더욱 깊이 박이느니라
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
악한 자는 반역만 힘쓰나니 그러므로 그에게 잔인한 사자가 보냄을 입으리라
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
차라리 새끼 빼앗긴 암콤을 만날지언정 미련한 일을 행하는 미련한 자를 만나지 말 것이니라
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
누구든지 악으로 선을 갚으면 악이 그 집을 떠나지 아니하리라
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
다투는 시작은 방축에서 물이 새는 것 같은즉 싸움이 일어나기 전에 시비를 그칠 것이니라
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
악인을 의롭다 하며 의인을 악하다 하는 이 두 자는 다 여호와의 미워하심을 입느니라
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
미련한 자는 무지하거늘 손에 값을 가지고 지혜를 사려 함은 어찜인고
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
친구는 사랑이 끊이지 아니하고 형제는 위급한 때까지 위하여 났느니라
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
지혜없는 자는 남의 손을 잡고 그 이웃 앞에서 보증이 되느니라
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
다툼을 좋아하는 자는 죄과를 좋아하는 자요 자기 문을 높이는 자는 파괴를 구하는 자니라
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
마음이 사특한 자는 복을 얻지 못하고 혀가 패역한 자는 재앙에 빠지느니라
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
미련한 자를 낳는 자는 근심을 당하나니 미련한 자의 아비는 낙이 없느니라
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
마음의 즐거움은 양약이라도 심령의 근심은 뼈로 마르게 하느니라
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
악인은 사람의 품에서 뇌물을 받고 재판을 굽게 하느니라
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
지혜는 명철한 자의 앞에 있거늘 미련한 자는 눈을 땅 끝에 두느니라
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
미련한 아들은 그 아비의 근심이 되고 그 어미의 고통이 되느니라
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
의인을 벌하는 것과 귀인을 정직하다고 때리는 것이 선치 못하니라
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
말을 아끼는 자는 지식이 있고 성품이 안존한 자는 명철하니라
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
미련한 자라도 잠잠하면 지혜로운 자로 여기우고 그 입술을 닫히면 슬기로운 자로 여기우느니라
