< Ordspråksboken 17 >
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Pi bon se yon mòso pen sèch ak lapè pase yon kay ak gwo manje nan konfli.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Yon sèvitè ki aji avèk sajès va renye sou yon fis ki aji ak wont; li va pataje eritaj la pami frè yo.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Po rafine se pou ajan, e founo se pou lò; men SENYÈ a ap sonde tout kè.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Yon malfektè koute lèv mechan yo; yon mantè prete atansyon a yon lang kap detwi.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Sila ki moke malere a moke Kreyatè li; sila ki rejwi nan malè a, p ap soti san pinisyon.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Pitit a pitit se kouwòn a granmoun, e glwa a fis yo se papa yo.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Bèl diskou pa byen koresponn ak yon moun ki ensanse, bokou mwens lèv kap manti sou yon prens.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Vèse kòb anba tab se tankou wanga pou mèt li; nenpòt kote li vire, li byen reyisi.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Sila ki kouvri yon transgresyon, chache lanmou; men sila ki repete yon koze, separe bon zanmi yo.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Yon repwòch antre pi fon nan moun bon konprann nan pase anpil kou sou yon moun ensanse.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Yon nonm rebèl se mal l ap chache; konsa, yon mesaje byen sovaj va voye kont li.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Pito yon nonm rankontre yon lous fewòs ki separe de pitit li, pase yon moun ensanse nan mitan foli li.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Pou sila ki remèt mal pou byen an, mal la p ap janm kite lakay li.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Kòmansman a konfli se tankou pete gwo baryè dlo; konsa, kite kont la avan l kòmanse.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Sila ki bay rezon a mechan an, ni sila ki kondane moun dwat la; tou de abominab a SENYÈ a.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Poukisa gen kòb nan men moun ensanse a pou l achte sajès, konsi, li pa konprann anyen?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Yon zanmi renmen tout tan; yon frè fèt pou move tan.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Yon nonm ki manke konprann sèvi garanti, e devni responsab nan prezans a vwazen li.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Sila ki renmen vyole lalwa a renmen konfli; sila ki awogan an, chache gwo dega.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Sila ki gen panse kwochi a, pa jwenn anyen ki bon, e sila ki pèvès nan pawòl li yo tonbe nan mal.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Sila ki fè pitit ki san konprann nan, fè l nan tristès; e papa a yon moun ensanse pa gen kè kontan.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Yon kè kontan se bon remèd; men yon lespri brize seche tout zo.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Yon nonm mechan an resevwa kòb anba tab an sekrè; pou l tòde chemen lajistis.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Sajès se devan fas a sila ki gen bon konprann nan; men zye a moun ensanse yo chache jis rive nan tout pwent latè.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Yon fis ki san konprann se yon tèt chaje a papa l, ak gwo chagren a sila ki te pòte li a.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Anplis, li pa bon pou pini moun dwat la, ni pou frape prens yo akoz entegrite yo.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Sila ki kenbe pawòl li, gen konesans; e sila ki gen lespri kalm nan se yon nonm ak bon konprann.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Menm yon moun ensanse, lè l rete an silans, konsidere kon saj; lè l fèmen lèv li, li parèt rezonab.