< Ordspråksboken 17 >

1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Es ist ein trockner Bissen, daran man sich genügen läßt, besser denn ein Haus voll Geschlachtetes mit Hader.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Ein kluger Knecht wird herrschen über unfleißige Erben und wird unter den Brüdern das Erbe austeilen.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Wie das Feuer Silber und der Ofen Gold, also prüfet der HERR die Herzen.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Ein Böser achtet auf böse Mäuler, und ein Falscher gehorcht gerne schädlichen Zungen.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Wer des Dürftigen spottet, der höhnet desselben Schöpfer; und wer sich seines Unfalls freuet, wird nicht ungestraft bleiben.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Der Alten Krone sind Kindeskinder, und der Kinder Ehre sind ihre Väter.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Es stehet einem Narren nicht wohl an, von hohen Dingen reden, viel weniger einem Fürsten, daß er gerne lüget.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Wer zu schenken hat, dem ist's wie ein Edelstein; wo er sich hinkehret, ist er klug geachtet.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Wer Sünde zudeckt, der macht Freundschaft; wer aber die Sache aufrührt, der macht Fürsten uneins.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Schelten schreckt mehr an dem Verständigen denn hundert Schläge an dem Narren.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Ein bitterer Mensch trachtet Schaden zu tun; aber es wird ein grausamer Engel über ihn kommen.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Es ist besser, einem Bären begegnen, dem die Jungen geraubet sind, denn einem Narren in seiner Narrheit.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Wer Gutes mit Bösem vergilt, von des Hause wird Böses nicht lassen.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Wer Hader anfähet, ist gleich, als der dem Wasser den Damm aufreißt. Laß du vom Hader, ehe du drein gemenget wirst.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Wer den Gottlosen recht spricht und den Gerechten verdammet, die sind beide dem HERRN ein Greuel.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Was soll dem Narren Geld in der Hand, Weisheit zu kaufen, so er doch ein Narr ist?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Ein Freund liebet allezeit, und ein Bruder wird in der Not erfunden.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Es ist ein Narr, der an die Hand gelobet und Bürge wird für seinen Nächsten.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Wer Zank liebt, der liebt Sünde; und wer seine Tür hoch macht, ringet nach Unglück.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Ein verkehrt Herz findet nichts Gutes, und der verkehrter Zunge ist, wird in Unglück fallen.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Wer einen Narren zeuget, der hat Grämen, und eines Narren Vater hat keine Freude.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Ein fröhlich Herz macht das Leben lustig; aber ein betrübter Mut vertrocknet das Gebeine.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Der Gottlose nimmt heimlich gern Geschenke, zu beugen den Weg des Rechts.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Ein Verständiger gebärdet weislich; ein Narr wirft die Augen hin und her.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Ein närrischer Sohn ist seines Vaters Trauern und Betrübnis seiner Mutter, die ihn geboren hat.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Es ist nicht gut, daß man den Gerechten schindet, den Fürsten zu schlagen, der recht regieret.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Ein Vernünftiger mäßiget seine Rede, und ein verständiger Mann ist eine teure Seele.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Ein Narr, wenn er schwiege, würde auch weise gerechnet und verständig, wenn er das Maul hielte.

< Ordspråksboken 17 >