< Ordspråksboken 17 >
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Better is a dry morsell, if peace be with it, then an house full of sacrifices with strife.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
A discrete seruant shall haue rule ouer a lewde sonne, and hee shall deuide the heritage among the brethren.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
As is the fining pot for siluer, and the fornace for golde, so the Lord trieth the heartes.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
The wicked giueth heed to false lippes, and a lyer hearkeneth to the naughtie tongue.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Hee that mocketh the poore, reprocheth him, that made him: and he that reioyceth at destruction, shall not be vnpunished.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Childres children are the crowne of the elders: and the glory of ye children are their fathers.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Hie talke becommeth not a foole, much lesse a lying talke a prince.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
A rewarde is as a stone pleasant in the eyes of them that haue it: it prospereth, whithersoeuer it turneth.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Hee that couereth a transgression, seeketh loue: but hee that repeateth a matter, separateth the prince.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
A reproofe entereth more into him that hath vnderstanding, then an hundreth stripes into a foole.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
A sedicious person seeketh onely euill, and a cruel messenger shall be sent against him.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
It is better for a man to meete a beare robbed of her whelpes, then a foole in his follie.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
He that rewardeth euil for good, euil shall not depart from his house.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
The beginning of strife is as one that openeth the waters: therefore or the contention be medled with, leaue off.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
He that iustifieth the wicked, and he that condemneth the iust, euen they both are abomination to the Lord.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Wherefore is there a price in the hand of the foole to get wisdome, and he hath none heart?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
A friende loueth at all times: and a brother is borne for aduersitie.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
A man destitute of vnderstanding, toucheth the hande, and becommeth suretie for his neighbour.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
He loueth transgression, that loueth strife: and he that exalteth his gate, seeketh destruction.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
The froward heart findeth no good: and he that hath a naughtie tongue, shall fall into euill.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
He that begetteth a foole, getteth himselfe sorow, and the father of a foole can haue no ioy.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
A ioyfull heart causeth good health: but a sorowfull minde dryeth the bones.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
A wicked man taketh a gift out of the bosome to wrest the wayes of iudgement.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Wisdome is in the face of him that hath vnderstanding: but the eyes of a foole are in the corners of the world.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
A foolish sonne is a griefe vnto his father, and a heauines to her that bare him.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Surely it is not good to condemne the iust, nor that ye princes should smite such for equitie.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Hee that hath knowledge, spareth his wordes, and a man of vnderstanding is of an excellent spirit.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Euen a foole (when he holdeth his peace) is counted wise, and hee that stoppeth his lips, prudent.