< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Del hombre es preparar el corazón, mas la respuesta de la lengua viene de Yahvé.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Todos los caminos parecen limpios a los ojos del hombre, pero es Dios quien pesa los espíritus.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Encomienda a Yahvé tus planes, y tendrán éxito tus proyectos.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Todo lo ha creado Yahvé para su fin, aun al impío para el día aciago.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Todo altivo de corazón es abominación para Yahvé, será castigado indefectiblemente.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Con misericordia y fidelidad se expía la culpa, y con el temor de Dios (el hombre) se aparta del mal.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Cuando los caminos de un hombre son agradables a Yahvé, Este reconcilia con él a sus enemigos.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Mejor poco con justicia, que grandes ganancias con injusticia.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
El corazón del hombre proyecta sus caminos, pero Yahvé dirige sus pasos.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Los labios del rey pronuncian oráculos; no peca su boca cuando dicta sentencia.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Balanza y platillos justos son de Dios, y obra suya son todas las pesas de la bolsa.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Aborrecen los reyes a los malhechores, pues la justicia es el apoyo del trono.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Placen a los reyes los labios justos, y les agradan los que hablan con rectitud.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
La ira del rey anuncio es de muerte; pero el varón sabio la aplaca.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
El semblante alegre del rey significa vida, y su favor es como nube de lluvia primaveral.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Adquirir sabiduría vale más que el oro, y mejor que la plata es poseer la inteligencia.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
La senda de los justos es huir del mal; guarda su alma el que guarda sus pasos.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
La soberbia precede a la caída, y la altivez de espíritu a la ruina.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Mejor ser humilde con los humildes, que repartir despojos con los soberbios.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
El que está atento a la palabra, saca provecho, y el que confía en Yahvé es dichoso.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
El sabio de corazón es llamado prudente; y la dulzura en el hablar aumenta los frutos de la enseñanza.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Fuente de vida es la sabiduría para quien la posee pero el castigo del necio es su necedad.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
El corazón del sabio es maestro de su boca, en sus labios crece la doctrina.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Panal de miel son las palabras amables; delicia del alma y medicina de los huesos.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Camino hay que al hombre le parece recto, pero en su remate está la muerte.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
El que se afana, para sí se afana; a esto le estimula su boca.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
El hombre perverso se cava la desventura; sobre sus labios hay como llamas de fuego.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
El hombre depravado provoca contiendas, y el chismoso siembra discordia entre los amigos.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
El inicuo halaga a su prójimo y así lo lleva por malos caminos.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Cuando uno guiña los ojos maquina maldades, y cuando se muerde los labios, las lleva a cabo.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Corona de gloria es la canicie, se la halla en el camino de la justicia.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
El hombre sosegado es superior al valiente, y el que es señor de sí vale más que el conquistador de una ciudad.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
En el regazo se echan las suertes, pero de Yahvé depende toda decisión.

< Ordspråksboken 16 >