< Ordspråksboken 16 >
1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Priprave srca v človeku in odgovor z jezika sta od Gospoda.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Vse človekove poti so čiste v njegovih lastnih očeh, toda Gospod tehta duhove.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Svoja dela izroči Gospodu in tvoje misli bodo uspele.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Gospod je vse stvari naredil zase, da, celo zlobne za dan zla.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Kdorkoli, ki je v srcu ponosen, je ogabnost Gospodu. Čeprav se roka rokuje z roko, on ne bo nekaznovan.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Z usmiljenjem in resnico je krivičnost očiščena in s strahom pred Gospodom ljudje odidejo od zla.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Kadar človekove poti ugajajo Gospodu, on celo njegove sovražnike pripravi, da so v miru z njim.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Boljše je malo s pravičnostjo, kakor velika poplačila brez pravice.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Človekovo srce snuje svojo pot, toda Gospod usmerja njegove korake.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Božanska razsodba je na kraljevih ustnicah, njegova usta ne grešijo na sodbi.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Pravična utež in tehtnica sta Gospodovi, vse uteži iz torbe so njegovo delo.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Zagrešiti zlobnost je kraljem ogabnost, kajti prestol je utrjen s pravičnostjo.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Pravične ustnice so kraljem veselje in ljubijo tistega, ki govori resnico.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Kraljev bes je kakor poslanci smrti, toda moder človek ga bo pomiril.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
V svetlobi kraljevega obličja je življenje in njegova naklonjenost je kakor oblak poznega dežja.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Kako mnogo bolje je pridobiti modrost kakor zlato! In toliko bolje izbrati pridobivanje razumevanja kakor srebro!
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Glavna cesta iskrenega je, da odide od zla, kdor varuje svojo pot, ohranja svojo dušo.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Ponos gre pred uničenjem in ošaben duh pred padcem.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Bolje je biti ponižnega duha s ponižnimi, kakor deliti plen s ponosnimi.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Kdor modro ravna z zadevo, bo našel dobro in kdorkoli zaupa v Gospoda, je srečen.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Moder v srcu bo imenovan razsoden in ljubkost ustnic povečuje znanje.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Razumevanje je vrelec življenja tistemu, ki ga ima, toda poučevanje bedakov je neumnost.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Srce modrega poučuje njegova usta in dodaja učenje njegovim ustnicam.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Prijetne besede so kakor satovje, sladke duši in zdravje kostem.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Je pot, ki se zdi človeku pravilna, toda njen konec so poti smrti.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Kdor se trudi, se trudi zase, kajti njegova usta to od njega nujno potrebujejo.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Brezbožen človek koplje zlo in na njegovih ustnicah je kakor goreč ogenj.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Kljubovalen človek seje prepir in opravljivec razdvaja glavne prijatelje.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Nasilnež privablja svojega soseda in ga vodi na pot, ki ni dobra.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Zapira svoje oči, da si izmišlja kljubovalne reči, premikanje njegovih ustnic prinaša zlo.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Osivela glava je krona slave, če je ta najdena na poti pravičnosti.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Kdor je počasen za jezo, je boljši kakor mogočen in kdor vlada svojemu duhu kakor tisti, ki zavzema mesto.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Žreb je vržen v naročje, toda njegova celotna razporeditev je od Gospoda.