Ordspråksboken 16
1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Lèzòm fè lide nan kè yo. Men, dènye mo a nan men Bondye.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Lèzòm mete nan lide yo tou sa yo fè bon. Men, pa bliye se Bondye k'ap jije sa ki nan kè yo.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Mande Seyè a pou l' beni tout travay w'ap fè, w'ap reyisi nan tou sa w'ap fè.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Tou sa Seyè a fè, li gen yon rezon ki fè l' fè li. Menm mechan an, li kreye l' pou l' ka pini l'.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap gonfle lestonmak yo sou moun. Wè pa wè, l'ap fè yo peye sa.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Si ou pa janm vire do bay Bondye, si ou toujou kenbe pawòl ou, Bondye va padonnen peche ou yo. Lè yon moun gen krentif pou Bondye, l'ap evite fè sa ki mal.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Lè yon moun ap viv yon jan ki fè Seyè a plezi, Seyè a ap fè ata lènmi l' yo aji byen avè l'.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Pito ou fè ti pwofi nan fè sa ki dwat pase pou ou fè gwo benefis nan fè sa ki mal.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Lèzòm fè plan travay yo nan kè yo. Men, se Seyè a k'ap dirije sa y'ap fè a.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Lè yon wa pale, se tankou si se te Bondye ki pale. Lè l'ap jije, li p'ap janm rann move jijman.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Seyè a mande pou yo sèvi ak bon balans pou peze. Li pa vle pou yo sèvi ak move mezi nan kòmès.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Wa yo pa ka sipòte lè moun ap fè mechanste, paske tout fòs yon gouvènman se lè li defann dwa tout moun.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Wa a kontan ak tout moun ki di verite. Li renmen moun ki pa nan bay manti.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Lè wa a move, atansyon, moun ka mouri! Moun ki gen bon konprann ap toujou chache fè kè wa a kontan.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Lè wa a kontan, se lavi pou tout moun. Lè li bay yon moun favè l', se tankou yon nwaj ki pote yon bon lapli prentan.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Pito ou gen bon konprann pase pou ou gen byen. Pito ou gen konesans pase ou gen lajan.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Moun ki mache dwat fè chemen yo yon jan pou yo pa fè sa ki mal. Gade kote w'ap mete pye ou pou ou pa mouri mal.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Lè ou gen lanbisyon, yo pa lwen kraze ou. Lè w'ap fè awogans, ou pa lwen mouri.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Pito ou mennen ti vi ak pòv malere yo pase pou ou nan separe ak awogan yo nan sa yo vòlò.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Moun k'ap repase nan tèt li tou sa yo moutre l' va wè zafè l' mache byen. Ala bon sa bon pou moun ki mete konfyans yo nan Seyè a!
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Lè yon moun gen bon konprann, yo di li gen lespri. Lè ou pale byen sa fè ou gen plis konesans.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Moun ki gen bon konprann gen lavi. Men, moun sòt ap toujou sòt.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Yon moun ki gen bon konprann kalkile anvan li pale. Konsa pawòl li vin gen plis pèz.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Bon pawòl se siwo myèl. Yo bon pou sante ou, yo dous pou nanm ou.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Chemen ou kwè ki bon an, se li ki mennen ou tou dwat nan lanmò.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Grangou fè ou travay rèd, paske ou bezwen manje pou ou mete nan bouch.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Mechan an toujou ap chache jan pou li fè moun mal. Ata pawòl nan bouch li boule tankou dife.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Ipokrit toujou ap pouse dife. Moun k'ap fè tripotay mete zanmi dozado.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Mechan an pran tèt kanmarad li, li fè l' fè sa ki pa bon.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Moun k'ap twenzi je yo sou moun, se moun ki gen move lide dèyè tèt yo. Moun k'ap fè siy sou moun, se moun ki sou move kou.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Cheve blan se bèl rekonpans. Moun ki mache dwat va viv lontan.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Pito ou aji ak pasyans pase pou ou fè fòs sou moun. Pito ou konn kontwole tèt ou pase pou ou gwo chèf lame k'ap mache pran lavil.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Moun tire kat pou yo konnen sa pou yo fè. Men, desizyon an se nan men Bondye li ye.
