< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Dem Menschen gehören die Entwürfe des Herzens an, aber vom HERRN kommt das, was die Zunge ausspricht. –
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Einem Menschen erscheint alles rein, was er unternimmt; aber der HERR wägt die Geister. –
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Befiehl dem HERRN deine Werke, dann werden deine Pläne gelingen. –
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Alles hat der HERR für einen bestimmten Zweck geschaffen, so auch den Gottlosen für den Tag des Unglücks. –
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Jeder Hochmütige ist dem HERRN ein Greuel: die Hand darauf! Ein solcher wird nicht ungestraft bleiben. –
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Durch Liebe und Treue wird Verschuldung gesühnt, aber durch Gottesfurcht hält man sich vom Bösen fern. –
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Wenn das Verhalten jemandes dem HERRN wohlgefällt, so söhnt er sogar seine Feinde mit ihm aus. –
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Besser wenig mit Gerechtigkeit, als ein großes Einkommen mit Unrecht. –
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Des Menschen Herz erdenkt sich seinen Weg, der HERR aber lenkt seine Schritte. –
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Ein Gottesurteil liegt auf den Lippen des Königs: beim Rechtsprechen verfehlt sich sein Mund nicht. –
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
[Richtige] Waage und Waagschalen sind Gottes Sache; sein Werk sind alle Gewichtstücke im Beutel. –
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Das Verüben von Freveltaten ist den Königen ein Greuel; denn nur durch Gerechtigkeit steht ein Thron fest. –
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Wahrhaftige Lippen gefallen dem Könige wohl, und wer aufrichtig redet, den liebt er. –
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Des Königs Zorn gleicht Todesboten, aber ein weiser Mann besänftigt diesen (Zorn). –
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Im freundlichen Blick des Königs liegt Leben, und seine Huld ist wie eine Regenwolke des Spätregens. –
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Weisheit zu erwerben ist viel besser als Gold, und Einsicht zu erwerben ist wertvoller als Silber. –
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Die Bahn der Rechtschaffenen ist darauf gerichtet, sich vom Bösen fernzuhalten; wer auf seinen Wandel achtgibt, behütet seine Seele. –
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Hochmut kommt vor dem Fall und hoffärtiger Sinn vor dem Sturz. –
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Besser ist es, demütig zu sein mit den Niedrigen, als Beute zu teilen mit den Stolzen. –
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Wer auf das Wort (Gottes) achtet, wird Segen davon haben, und wer auf den HERRN vertraut: wohl ihm! –
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Wer weisen Herzens ist, der wird mit Recht verständig genannt, doch Süßigkeit der Lippen fördert noch die Belehrung. –
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Ein Born des Lebens ist die Einsicht für ihren Besitzer; für die Toren aber ist die Torheit eine Strafe. –
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Der Verstand des Weisen macht seinen Mund klug und mehrt auf seinen Lippen die Belehrung. –
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Honigseim sind freundliche Worte, süß für die Seele und gesund für den Leib. –
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Mancher Weg erscheint dem Menschen gerade und ist schließlich doch ein Weg zum Tode. –
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Der Hunger des Arbeiters fördert seine Arbeit, denn sein (hungriger) Mund treibt ihn dazu an. –
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Ein nichtswürdiger Mensch gräbt Unheilsgruben, und auf seinen Lippen ist’s wie brennendes Feuer. –
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Ein ränkesüchtiger Mensch richtet Unfrieden an, und ein Ohrenbläser entzweit vertraute Freunde. –
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Ein gewalttätiger Mensch beschwatzt seinen Genossen und führt ihn auf einen unheilvollen Weg. –
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Wer seine Augen zukneift, will Arglist ersinnen; wer seine Lippen zusammenpreßt, hat Bosheit vollbracht. –
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Graues Haar ist eine Ehrenkrone; auf dem Wege der Gerechtigkeit wird sie erlangt. –
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Besser ein Langmütiger als ein Kriegsheld, und besser einer, der sich selbst beherrscht, als ein Städteeroberer. –
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Im Bausch (des Gewandes) wirft man das Los, aber alle seine Entscheidung kommt vom HERRN.

< Ordspråksboken 16 >