< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Ihmisen ovat mielen aivoittelut, mutta Herralta tulee kielen vastaus.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Kaikki miehen tiet ovat hänen omissa silmissään puhtaat, mutta Herra tutkii henget.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Heitä työsi Herran haltuun, niin sinun hankkeesi menestyvät.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Kaiken on Herra tehnyt määrätarkoitukseen, niinpä jumalattomankin onnettomuuden päivän varalle.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Jokainen ylpeämielinen on Herralle kauhistus: totisesti, ei sellainen jää rankaisematta.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Laupeudella ja uskollisuudella rikos sovitetaan, ja Herran pelolla paha vältetään.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Jos miehen tiet ovat Herralle otolliset, saattaa hän vihamiehetkin sovintoon hänen kanssansa.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Parempi vähä vanhurskaudessa kuin suuret voitot vääryydessä.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Ihmisen sydän aivoittelee hänen tiensä, mutta Herra ohjaa hänen askeleensa.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Kuninkaan huulilla on jumalallinen ratkaisu; hänen suunsa ei petä tuomitessaan.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Puntari ja oikea vaaka ovat Herran, hänen tekoaan ovat kaikki painot kukkarossa.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Jumalattomuuden teko on kuninkaille kauhistus, sillä vanhurskaudesta valtaistuin vahvistuu.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Vanhurskaat huulet ovat kuninkaille mieleen, ja oikein puhuvaa he rakastavat.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Kuninkaan viha on kuoleman sanansaattaja, mutta sen lepyttää viisas mies.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Kuninkaan kasvojen valo on elämäksi, ja hänen suosionsa on kuin keväinen sadepilvi.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Parempi kultaa on hankkia viisautta, kalliimpi hopeata hankkia ymmärrystä.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Oikeamielisten tie välttää onnettomuuden; henkensä saa pitää, joka pitää vaelluksestansa vaarin.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Kopeus käy kukistumisen edellä, ylpeys lankeemuksen edellä.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Parempi alavana nöyrien parissa kuin jakamassa saalista ylpeitten kanssa.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Joka painaa mieleensä sanan, se löytää onnen; ja autuas se, joka Herraan turvaa!
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Jolla on viisas sydän, sitä ymmärtäväiseksi sanotaan, ja huulten suloisuus antaa opetukselle tehoa.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Ymmärrys on omistajalleen elämän lähde, mutta hulluus on hulluille kuritus.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Viisaan sydän tekee taitavaksi hänen suunsa ja antaa tehoa hänen huultensa opetukselle.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Lempeät sanat ovat mesileipää; ne ovat makeat sielulle ja lääkitys luille.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Miehen mielestä on oikea monikin tie, joka lopulta on kuoleman tie.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Työmiehen nälkä tekee työtä hänen hyväkseen, sillä oma suu panee hänelle pakon.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Kelvoton mies kaivaa toiselle onnettomuutta; hänen huulillaan on kuin polttava tuli.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Kavala mies rakentaa riitaa, ja panettelija erottaa ystävykset.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Väkivallan mies viekoittelee lähimmäisensä ja vie hänet tielle, joka ei ole hyvä.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Joka silmiänsä luimistelee, sillä on kavaluus mielessä; joka huulensa yhteen puristaa, sillä on paha valmiina.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Harmaat hapset ovat kunnian kruunu; se saadaan vanhurskauden tiellä.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Pitkämielinen on parempi kuin sankari, ja mielensä hillitseväinen parempi kuin kaupungin valloittaja.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Helmassa pudistellen arpa heitetään, mutta Herralta tulee aina sen ratkaisu.

< Ordspråksboken 16 >