< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Chuny dhano chano gik modwaro timo, to dwoko margi aa kuom Jehova Nyasaye.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Yore duto mag dhano nenorene ni longʼo, to Jehova Nyasaye ema ongʼeyo mopondo mag chuny.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Ket gimoro amora mitimo e lwet Jehova Nyasaye, to chenrogi biro dhi maber.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Gik moko duto ma Jehova Nyasaye timo oseketo gikogi, kendo giko mar joricho en tho.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Jehova Nyasaye odagi ji duto man-gi sunga e chunygi. Ngʼe ma malongʼo: Ok ginitony ni kum.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Nikech hera kod adiera ema omiyo richo otimne misango, kuom luoro Jehova Nyasaye miyo ngʼato kwedo richo.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Ka yore ngʼato moro Jehova Nyasaye, to omiyo kata wasike dak kode gi kwe.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Ber bedo gi matin kod tim makare, moloyo mangʼeny kod tim ma ok kare.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
E chuny dhano ochano yore, to Jehova Nyasaye ema telone ondamo mage.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Ruoth wuoyo kaka chik mar Nyasaye dwaro, to dhoge ok onego ndhog bura makare.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Rapim mopogore opogore makare aa kuom Jehova Nyasaye, to gik mipimogo manie mifuke gin meke moloso.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Ruodhi mon gi timbe maricho, nikech kom mar loch obedo mana kuom tim makare.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Ruodhi ohero joma wacho adiera kendo gigeno ngʼat mawacho adiera.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Mirimb ruoth en jaote mar tho, to ngʼat mariek biro hoye.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Ka wangʼ ruoth nenore mamor to nitiere ngima, ngʼwonone chalo gi rumbi mag koth e ndalo chwiri.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
To ber maromo nade yudo rieko moloyo dhahabu, yiero ngʼeyo tiend wach moloyo fedha!
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Yor ngʼat moriere tir kwedore gi richo; ngʼat manono yorene orito ngimane!
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Sunga kelo masira, chuny mar ngʼayi kelo chwanyruok.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Ber bedo gi chuny mobolore e dier jochan, moloyo pogo gik moyaki gi josunga.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Ngʼato angʼata mawinjo puonj dhi maber, to ojahawi ngʼatno moketo genone kuom Jehova Nyasaye.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Ngʼat man-gi paro en ngʼat mariek, kendo weche mowacho gin mana puonj.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Winjo wach en soko mar ngima ne jogo man kode, to fuwo kelo kum ne joma ofuwo.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Ngʼat mariek rito weche mawuok e dhoge, kendo wechene mowinjore kelo puonj makare.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Weche mag mor chalo gi mor kich gimit ne chuny kendo gikelo ngima ni choke.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Nitie yo manenore ne dhano ni nikare, to gikone otero mana ngʼato e tho.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Miluma ma jatich nigo miyo otiyo matek, kendo kech makaye miyo omedo tiyo matek.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Ngʼat marach chano timo timbe maricho, to wechene chalo mach mager.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Ngʼat ma timbene richo kelo mana miero, to jakwoth pogo osiepe moherore.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Ngʼat ma ja-mahundu wuondo jabute mi otere e yorno ma ok ber.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Tangʼ gi ngʼat ma buonjo kodi nikech onyalo bet ni ochano timoni marach, ngʼatno maluwo dhoge ochomo timbe maricho.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Lwar en osimbo mar duongʼ to iyude gi ngʼat man-gi ngima makare.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Ngʼat ma terore mos ber moloyo jalweny, ngʼat makweyo mirimbe ber moloyo ngʼat mamonjo dala maduongʼ.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Igoyo ombulu mondo ongʼe gima ditim, to kuom ngʼado weche duto Jehova Nyasaye ema tieko.

< Ordspråksboken 16 >