< Ordspråksboken 15 >

1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Odgovor blag utišava gnjev, a rijeè prijeka podiže srdnju.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Jezik mudrijeh ljudi ukrašava znanje, a usta bezumnijeh prosipaju bezumlje.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Oèi su Gospodnje na svakom mjestu gledajuæi zle i dobre.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Zdrav je jezik drvo životno, a opaèina s njega kršenje od vjetra.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Lud se ruga nastavom oca svojega; a ko prima ukor, biva pametan.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
U kuæi pravednikovoj ima mnogo blaga; a u dohotku je bezbožnikovu rasap.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Usne mudrijeh ljudi siju znanje, a srce bezumnièko ne èini tako.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Žrtva je bezbožnièka gad Gospodu, a molitva pravednijeh ugodna mu je.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Gad je Gospodu put bezbožnikov; a ko ide za pravdom, njega ljubi.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Karanje je zlo onome ko ostavlja put; koji mrzi na ukor, umrijeæe.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
Pakao je i pogibao pred Gospodom, akamoli srca sinova èovjeèijih. (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Potsmjevaè ne ljubi onoga ko ga kori, niti ide k mudrima.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Veselo srce veseli lice, a žalost u srcu obara duh.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Srce razumno traži znanje, a usta bezumnijeh ljudi naslaðuju se bezumljem.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Svi su dani nevoljnikovi zli; a ko je vesela srca, na gozbi je jednako.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Bolje je malo sa strahom Gospodnjim nego veliko blago s nemirom.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Bolje je jelo od zelja gdje je ljubav nego od vola ugojena gdje je mržnja.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Èovjek gnjevljiv zameæe raspru; a ko je spor na gnjev, utišava svaðu.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Put je lijenoga kao ograda od trnja, a staza je pravednijeh nasuta.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Mudar je sin radost ocu, a èovjek bezuman prezire mater svoju.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Bezumlje je radost bezumniku, a razuman èovjek hodi pravo.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Namjere se rasipaju kad nema savjeta, a tvrdo stoje gdje je mnogo savjetnika.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Raduje se èovjek odgovorom usta svojih, i rijeè u vrijeme kako je dobra!
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
Put k životu ide gore razumnome da se saèuva od pakla ozdo. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Gospod raskopava kuæu ponositima, a meðu udovici utvrðuje.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Mrske su Gospodu misli zle, a besjede èistijeh mile su.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Lakomac zatire svoju kuæu, a ko mrzi na poklone živ æe biti.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Srce pravednikovo premišlja šta æe govoriti, a usta bezbožnièka rigaju zlo.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Daleko je Gospod od bezbožnijeh, a molitvu pravednijeh èuje.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Vid oèinji veseli srce, dobar glas goji kosti.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Uho koje sluša karanje životno nastavaæe meðu mudrima.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Ko odbacuje nastavu, ne mari za dušu svoju; a ko sluša karanje, biva razuman.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Strah je Gospodnji nastava k mudrosti, i prije slave ide smjernost.

< Ordspråksboken 15 >