< Ordspråksboken 15 >
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Ny famaliana mora dia mampianina ny fahatezerana mafy; Fa ny teny maharary mahatonga fahasosorana.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Ny lelan’ ny hendry mampiseho fahalalana tsara; Fa ny vavan’ ny adala miboiboika fahadalana.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Ny mason’ i Jehovah amin’ izao rehetra izao, Mijery ny ratsy fanahy sy ny tsara fanahy.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Ny teny malemy dia hazon’ aina; Fa ny vava ratsy mandratra ny fanahy.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Ny adala maniratsira ny famaizan-drainy; Fa izay mitandrina ny fananarana no hita ho hendry.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Ao an-tranon’ ny marina misy harena be; Fa ny fitomboan’ ny haren’ ny ratsy fanahy dia misy loza.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Ny molotry ny hendry mampiely fahendrena; Fa tsy mba toy izany ny fon’ ny adala.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Ny fanatitry ny ratsy fanahy dia fahavetavetana eo imason’ i Jehovah; Fa ny fivavaky ny marina no sitrany.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah ny lalan’ ny ratsy fanahy; Fa izay fatra-panaraka ny fahamarinana no tiany.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Famaizana mafy no hihatra amin’ izay mivily lalana. Eny, izay mankahala anatra dia ho faty.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
Ny fiainan-tsi-hita sy ny fandringanana aza dia miharihary eo anatrehan’ i Jehovah, Koa mainka ny fon’ ny zanak’ olombelona! (Sheol )
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Tsy tian’ ny mpaniratsira izay mananatra azy, Ary tsy mety manatona ny hendry izy.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Ny fo ravoravo mahamiramirana ny tarehy; Fa ny alahelon’ ny fo mahareraka ny fanahy.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Ny fon’ ny manan-tsaina mitady fahendrena; Fa ny vavan’ ny adala mankamamy ny fahadalana.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Ratsy avokoa ny andron’ ny ory; Fa ny faharavoravoam-po dia fanasana mandrakariva.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Aleo ny kely misy ny fahatahorana an’ i Jehovah Toy izay harena be misy ahiahy.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Aleo sakafo anana ampian-tsetsetra Toy izay omby mifahy asian-dromoromo.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Izay malaky tezitra manetsika ady; Fa izay mahatsindry fo mampitsahatra fifandirana.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Ny lalan’ ny malaina dia toy ny fefy tsilo Fa ny lalamben’ ny marina dia voalamina tsara.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Ny zanaka hendry mahafaly ny rainy; Fa ny adala manao tsinontsinona an-dreniny.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Ny fahadalana dia fifalian’ ny tsy ampy saina; Fa ny manan-tsaina kosa mizotra mahitsy
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Ho foana ny fikasana, raha tsy misy mpisaina; Fa raha maro ny mpanolo-tsaina, dia tanteraka izany.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Faly ny olona, raha mahavaly tsara ny vavany, Ary endrey ny hatsaran’ ny teny atao amin’ izay andro mahamety azy!
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
Làlan’ aina ho any ambony no alehan’ ny hendry, Hanalavirany ny fiainan-tsi-hita any ambany, (Sheol )
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Ravan’ i Jehovah ny tranon’ ny mpiavonavona; Fa ny fari-tanin’ ny mpitondra-tena aoriny mafy.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah ny hevi-dratsy; Fa madio ny teny mahafinaritra.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Izay fatra-pila harena dia mampidi-doza amin’ ny ankohonany; Fa izay mankahala kolikoly no ho velona.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Ny fon’ ny marina mihevitra vao mamaly; Fa ny vavan’ ny ratsy fanahy kosa miboiboika faharatsiana.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Jehovah dia lavitra ny ratsy fanahy; Fa ny fivavaky ny marina no henoiny.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Ny tarehy miramirana mahafaly ny fo; Ary ny filazan-tsoa mamelombelona ny taolana.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Ny sofina izay mihaino anatra mahavelona Dia miara-mitoetra amin’ ny hendry.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Izay mandà anatra dia manary tena; Fa izay mihaino ny fananarana no mahazo fahalalana.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Ny fahatahorana an’ i Jehovah dia fananarana mampahahendry; Ary ny fanetren-tena mialoha ny fisandratana.