Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Responsio mollis frangit iram: sermo durus suscitat furorem.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Lingua sapientium ornat scientiam: os fatuorum ebullit stultitiam.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
In omni loco oculi Domini contemplantur bonos et malos.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Lingua placabilis, lignum vitæ: quæ autem immoderata est, conteret spiritum.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Stultus irridet disciplinam patris sui: qui autem custodit increpationes, astutior fiet. In abundanti iustitia virtus maxima est: cogitationes autem impiorum eradicabuntur.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Domus iusti plurima fortitudo: et in fructibus impii conturbatio.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Labia sapientium disseminabunt scientiam: cor stultorum dissimile erit.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Victimæ impiorum abominabiles Domino: vota iustorum placabilia:
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Abominatio est Domino via impii: qui sequitur iustitiam, diligitur ab eo.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Doctrina mala deserenti viam vitæ: qui increpationes odit, morietur.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
Infernus, et perditio coram Domino: quanto magis corda filiorum hominum? (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Non amat pestilens eum, qui se corripit: nec ad sapientes graditur.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Cor gaudens exhilarat faciem: in mœrore animi deiicitur spiritus.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Cor sapientis quærit doctrinam: et os stultorum pascitur imperitia.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Omnes dies pauperis, mali: secura mens quasi iuge convivium.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Melius est parum cum timore Domini, quam thesauri magni et insatiabiles.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Melius est vocari ad olera cum charitate: quam ad vitulum saginatum cum odio.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Vir iracundus provocat rixas: qui patiens est, mitigat suscitatas.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Iter pigrorum quasi sepes spinarum: via iustorum absque offendiculo.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Filius sapiens lætificat patrem: et stultus homo despicit matrem suam.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Stultitia gaudium stulto: et vir prudens dirigit gressus suos.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Dissipantur cogitationes ubi non est consilium: ubi vero sunt plures consiliarii, confirmantur.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Lætatur homo in sententia oris sui: et sermo opportunus est optimus.
Semita vitæ super eruditum, ut declinet de inferno novissimo. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Domum superborum demolietur Dominus: et firmos faciet terminos viduæ.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Abominatio Domini cogitationes malæ: et purus sermo pulcherrimus firmabitur ab eo.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Conturbat domum suam qui sectatur avaritiam: qui autem odit munera, vivet. Per misericordiam et fidem purgantur peccata: per timorem autem Domini declinat omnis a malo.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Mens iusti meditatur obedientiam: os impiorum redundat malis.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Longe est Dominus ab impiis: et orationes iustorum exaudiet.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Lux oculorum lætificat animam: fama bona impinguat ossa.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Auris, quæ audit increpationes vitæ, in medio sapientium commorabitur.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Qui abiicit disciplinam, despicit animam suam: qui autem acquiescit increpationibus, possessor est cordis.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Timor Domini, disciplina sapientiæ: et gloriam præcedit humilitas.
