< Ordspråksboken 15 >
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
La risposta dolce acqueta il cruccio; Ma la parola molesta fa montar l'ira.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
La scienza adorna la lingua de' savi; Ma la bocca degli stolti sgorga follia.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Gli occhi del Signore [sono] in ogni luogo; Riguardando i malvagi ed i buoni.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
La medicina della lingua [è] un albero di vita; Ma la sovversione [che avviene] per essa [è simile ad] un fracasso [fatto] dal vento.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Lo stolto disdegna la correzion di suo padre; Ma chi osserva la riprensione diventerà avveduto.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Nella casa del giusto [vi sono] di gran facoltà; Ma [vi è] dissipazione nell'entrate dell'empio.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Le labbra de' savi spandono scienza; Ma non [fa già] così il cuor degli stolti.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Il sacrificio degli empi [è] cosa abbominevole al Signore; Ma l'orazione degli [uomini] diritti gli [è] cosa grata.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
La via dell'empio [è] cosa abbominevole al Signore; Ma egli ama chi procaccia giustizia.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
La correzione [è] spiacevole a chi lascia la [diritta] via; Chi odia la riprensione morrà.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
L'inferno e il luogo della perdizione [son] davanti al Signore; Quanto più i cuori de' figliuoli degli uomini! (Sheol )
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Lo schernitore non ama che altri lo riprenda, [E] non va a' savi.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Il cuore allegro abbellisce la faccia; Ma per lo cordoglio lo spirito è abbattuto.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Il cuor dell'[uomo] intendente cerca la scienza; Ma la bocca degli stolti si pasce di follia.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Tutti i giorni dell'afflitto [son] cattivi; Ma chi è allegro di cuore [è come in] un convito perpetuo.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Meglio [vale] poco col timor del Signore, Che gran tesoro con turbamento.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Meglio [vale] un pasto d'erbe, ove [sia] amore, Che di bue ingrassato, ove [sia] odio.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
L'uomo iracondo muove contese; Ma chi è lento all'ira acqueta le risse.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
La via del pigro [è] come una siepe di spine; Ma la via degli [uomini] diritti [è] elevata.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Il figliuol savio rallegra il padre; Ma l'uomo stolto sprezza sua madre.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
La follia [è] allegrezza al[l'uomo] scemo di senno; Ma l'uomo intendente cammina dirittamente.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
I disegni son renduti vani dove non [è] consiglio; Ma sono stabili dove [è] moltitudine di consiglieri.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
L'uomo riceve allegrezza della risposta della sua bocca; E quant'[è] buona una parola [detta] al suo tempo!
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
La via della vita [va] in su all'uomo intendente, Per ritrarsi dall'inferno [che è] a basso. (Sheol )
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Il Signore spianta la casa de' superbi; Ma stabilisce il confine della vedova.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
I pensieri malvagi [son] cosa abbominevole al Signore; Ma i detti [che gli son] piacevoli [sono] i puri.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Chi è dato a cupidigia dissipa la sua casa; Ma chi odia i presenti viverà.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Il cuor del giusto medita [ciò che ha] da rispondere; Ma la bocca degli empi sgorga cose malvage.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Il Signore [è] lontano dagli empi; Ma egli esaudisce l'orazione de' giusti.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
La luce degli occhi rallegra il cuore; La buona novella ingrassa le ossa.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
L'orecchio che ascolta la riprensione della vita Dimorerà per mezzo i savi.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Chi schifa la correzione disdegna l'anima sua; Ma chi ascolta la riprensione acquista senno.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Il timor del Signore [è] ammaestramento di sapienza; E l'umiltà [va] davanti alla gloria.