Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
La mujer sabia edifica su casa: mas la insensata con sus manos la derriba.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
El que camina en su rectitud, teme a Jehová: mas el pervertido en sus caminos, le menosprecia.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
En la boca del insensato está la vara de la soberbia: mas los labios de los sabios los guardarán.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Sin bueyes, el alfolí está limpio: mas por la fuerza del buey hay abundancia de panes.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
El testigo verdadero, no mentirá: mas el testigo falso hablará mentiras.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Buscó el burlador la sabiduría, y no la halló: mas la sabiduría al hombre entendido es fácil.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Vete de delante del hombre insensato: pues no le conociste labios de ciencia.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
La ciencia del cuerdo es entender su camino: mas la insensatez de los fatuos es engaño.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Los insensatos hablan pecado; mas entre los rectos hay amor.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
El corazón conoce la amargura de su alma; y extraño no se entremeterá en su alegría.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
La casa de los impíos será asolada: mas la tienda de los rectos florecerá.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Hay camino que al hombre le parece derecho: mas su salida es caminos de muerte.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Aun en la risa tendrá dolor el corazón; y la salida de la alegría es congoja.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
De sus caminos será harto el apartado de razón; y el hombre de bien se apartará de él.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
El simple cree a toda palabra: mas el entendido entiende sus pasos.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
El sabio teme, y apártase del mal: mas el insensato enójase, y confía.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
El que de presto se enoja, hará locura; y el hombre de malos pensamientos será aborrecido.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Los simples heredarán la insensatez: mas los cuerdos se coronarán de sabiduría.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Los malos se inclinaron delante de los buenos; y los impíos, a las puertas del justo.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
El pobre es odioso aun a su amigo: mas los que aman al rico, son muchos.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
El pecador menosprecia a su prójimo: mas el que tiene misericordia de los pobres, es bienaventurado.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
¿No yerran, los que piensan mal? mas los que piensan bien tendrán misericordia, y verdad.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
En todo trabajo hay abundancia: mas la palabra de los labios solamente empobrece.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
La corona de los sabios es sus riquezas: mas la insensatez de los fatuos su fatuidad.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
El testigo verdadero libra las almas: mas el engañoso hablará mentiras.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
En el temor de Jehová está la fuerte confianza; y allí sus hijos tendrán esperanza.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
El temor de Jehová es manadero de vida, para ser apartado de los lazos de la muerte.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
En la multitud del pueblo está la gloria del rey; y en la falta del pueblo, la flaqueza del príncipe.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
El que tarde se aira, es grande de entendimiento: mas el corto de espíritu, engrandece la locura.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
El corazón blando es vida de las carnes: mas la envidia, pudrimiento de huesos.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
El que oprime al pobre, afrenta a su hacedor: mas el que tiene misericordia del pobre, le honra.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Por su maldad será lanzado el impío: mas el justo, en su muerte tiene esperanza.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
En el corazón del cuerdo reposará la sabiduría; y en medio de los insensatos es conocida.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
La justicia engrandece la gente: mas el pecado es afrenta de las naciones.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
La benevolencia del rey es para con el siervo entendido: mas el que le avergüenza, es su enojo.
