Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Mace mai hikima kan gina gidanta, amma da hannunta wawiya takan rushe shi ƙasa.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Wanda tafiyarsa ta aikata gaskiya ce kan ji tsoron Ubangiji, amma wanda hanyoyinsa ba a kan gaskiya ba ne yakan rena shi.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Maganar wawa kan kawo sanda a bayansa, amma leɓunan masu hikima kan tsare su.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Inda ba shanu, wurin sa wa dabbobi abinci zai kasance ba kome, amma daga ƙarfin saniya ce yalwar girbi kan fito.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Mashaidi na gaskiya ba ya ruɗu, amma mashaidin ƙarya kan baza ƙarairayi.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Mai ba’a kan nemi hikima amma ba ya samun kome, amma sani kan zo a sawwaƙe ga mai basira.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Ka guji wawa, gama ba za ka sami sani a leɓunansa ba.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Hikima masu la’akari shi ne su yi tunani a kan hanyoyinsu, amma wautar wawaye ruɗu ne.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Wawaye kan yi ba’a a gyaran zunubi, amma fatan alheri yana samuwa a cikin masu aikata gaskiya.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Kowace zuciya ta san ɓacin ranta, kuma babu wani dabam da zai yi rabon jin daɗinsa.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Za a rushe gidan mugu, amma tentin mai aikata gaskiya zai haɓaka.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Akwai hanyar da ta yi kamar tana daidai ga mutum, amma a ƙarshe takan kai ga mutuwa.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Ko cikin dariya zuciya takan yi ciwo, kuma farin ciki kan iya ƙarasa a baƙin ciki.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Marasa bangaskiya za su sami sakamako cikakke saboda hanyoyinsu, kuma mutumin kirki zai sami lada saboda nasa.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Marar azanci kan gaskata kome, amma mai la’akari kan yi tunani game da matakinsa.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Mai hikima kan ji tsoron Ubangiji ya kuma guji mugunta, amma wawa yana da girman kai yakan yi kome da garaje.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Mutum mai saurin fushi yakan yi ayyukan wauta, akan kuma ƙi mai son nuna wayo.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Marar azanci kan gāji wauta, amma mai la’akari kan sami rawanin sani.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Masu mugunta za su rusuna a gaban masu kirki, mugaye kuma za su yi haka a ƙofofin adalai.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Maƙwabta sukan gudu daga matalauta, amma masu arziki suna da abokai da yawa.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Duk wanda ya rena maƙwabci ya yi zunubi, amma mai albarka ne wanda yake alheri ga mabukata.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Ba waɗanda suke ƙulla mugunta sukan kauce ba? Amma waɗanda suke ƙulla abin da yake mai kyau sukan sami ƙauna da aminci.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Duk aiki tuƙuru yakan kawo riba, amma zama kana surutu kan kai ga talauci kawai.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Dukiyar masu hikima ita ce rawaninsu, amma wautar wawaye kan haifar da wauta ne kawai.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Mashaidin gaskiya kan ceci rayuka, amma mashaidin ƙarya mai ruɗu ne.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Duk mai tsoron Ubangiji yana da zaunannen mafaka, kuma ga’ya’yansa zai zama mafaka.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Tsoron Ubangiji shi ne maɓulɓular rai yakan juye mutum daga tarkon mutuwa.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Yawan mutane shi ne ɗaukakar sarki, amma in ba tare da mabiya ba sarki ba kome ba ne.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Mutum mai haƙuri yana da fahimi mai yawa, amma mai saurin fushi yakan nuna wautarsa a fili.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Zuciya mai salama kan ba jiki rai, amma kishi kan sa ƙasusuwa su yi ciwo.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Duk wanda ya zalunci matalauci ya zagi Mahaliccinsu ke nan, amma duk wanda ya yi alheri ga mabukata yana girmama Allah ne.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Sa’ad bala’i ya auku, mugaye kan fāɗi, amma ko a mutuwa masu adalci suna da mafaka.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Hikima tana a zuciyar mai azanci, kuma ko a cikin wawaye takan sa a santa.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Adalci yakan ɗaukaka al’umma, amma zunubi kan kawo kunya ga kowane mutane.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Sarki yakan yi murna a kan bawa mai hikima, amma bawa marar kunya kan jawo fushinsa.
