Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
A wijs womman bildith hir hous; and an unwijs womman schal distrie with hondis an hous bildid.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
A man goynge in riytful weie, and dredinge God, is dispisid of hym, that goith in a weie of yuel fame.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
The yerde of pride is in the mouth of a fool; the lippis of wijs men kepen hem.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Where oxis ben not, the cratche is void; but where ful many cornes apperen, there the strengthe of oxe is opyn.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
A feithful witnesse schal not lie; a gileful witnesse bringith forth a leesing.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
A scornere sekith wisdom, and he fyndith not; the teching of prudent men is esy.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Go thou ayens a man a fool; and he schal not knowe the lippis of prudence.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
The wisdom of a fel man is to vndirstonde his weie; and the vnwarnesse of foolis errith.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
A fool scorneth synne; grace schal dwelle among iust men.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
The herte that knowith the bittirnesse of his soule; a straunger schal not be meddlid in the ioie therof.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
The hous of wickid men schal be don awei; the tabernaclis of iust men schulen buriowne.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Sotheli a weie is, that semeth iust to a man; but the laste thingis therof leden forth to deth.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Leiyyng schal be medlid with sorewe; and morenyng ocupieth the laste thingis of ioye.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
A fool schal be fillid with hise weies; and a good man schal be aboue hym.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
An innocent man bileueth to eche word; a felle man biholdith hise goyngis.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
A wijs man dredith, and bowith awei fro yuel; a fool skippith ouer, and tristith.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
A man vnpacient schal worche foli; and a gileful man is odiouse.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Litle men of wit schulen holde foli; and felle men schulen abide kunnyng.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Yuel men schulen ligge bifor goode men; and vnpitouse men bifor the yatis of iust men.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
A pore man schal be hateful, yhe, to his neiybore; but many men ben frendis of riche men.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
He that dispisith his neiybore, doith synne; but he that doith merci to a pore man, schal be blessid. He that bileueth in the Lord, loueth merci;
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
thei erren that worchen yuel. Merci and treuthe maken redi goodis;
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
abundaunce `schal be in ech good werk. Sotheli where ful many wordis ben, there nedynesse is ofte.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
The coroun of wise men is the richessis of hem; the fooli of foolis is vnwarnesse.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
A feithful witnesse delyuereth soulis; and a fals man bringith forth leesyngis.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
In the drede of the Lord is triste of strengthe; and hope schal be to the sones of it.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
The drede of the Lord is a welle of lijf; that it bowe awei fro the fallyng of deth.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
The dignite of the king is in the multitude of puple; and the schenschipe of a prince is in the fewnesse of puple.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
He that is pacient, is gouerned bi myche wisdom; but he that is vnpacient, enhaunsith his foli.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Helthe of herte is the lijf of fleischis; enuye is rot of boonys.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
He that falsli chalengith a nedi man, dispisith his maker; but he that hath merci on a pore man, onourith that makere.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
A wickid man is put out for his malice; but a iust man hopith in his deth.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Wisdom restith in the herte of a wijs man; and he schal teche alle vnlerned men.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Riytfulnesse reisith a folc; synne makith puplis wretchis.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
A mynystre vndurstondynge is acceptable to a kyng; a mynystre vnprofitable schal suffre the wrathfulnesse of him.
