Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Dhako mariek gero ode, to dhako mofuwo muko ode gi lwete owuon.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Ngʼat ma wuodhe oriere oluoro Jehova Nyasaye, to ngʼat ma yorene achach ochaye.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Wuoyo mar ngʼama ofuwo kelone mana goch e ngʼeye, to dho jomariek bedonegi ragengʼ.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Kama onge rwedhi, dipo bedo nono, to kama rwath nitiere keyo mangʼeny bedoe.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Janeno ma ja-adiera ok riambi, to janeno ma hango wach wacho mana miriambo.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Ngʼat ma jasunga nyalo dwaro rieko to ok oyud gimoro, ngʼeyo tiend wach to biro mayot ne ngʼat ma ongʼeyo pogo tiend weche.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Bed mabor gi ngʼat mofuwo nimar ok iniyud ngʼeyo tiend wach e dhoge.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Rieko mar jorieko en bedo gi paro ne yoregi, to fup joma ofuwo en wuondruok.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Joma ofuwo jaro kowachnegi mondo giwe richo, to ngʼwono iyudo kuom joma kare.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Chuny ka chuny ongʼeyo litne owuon, to onge ngʼato machielo manyalo bedo e mor ma en-go.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Od ngʼat marach ibiro ketho to kar dak mar ngʼat makare biro dhiyo nyime.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Nitie yo manenore ne dhano ni nikare, to gikone otero mana ngʼato e tho.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Kata e kinde mar nyiero, chuny nyalo bedo gi lit, to mor nyalo gik e kuyo.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Joma onge yie ibiro mi pok moromo gi timbegi, to ngʼat maber bende pok moromo kode.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Ngʼat mangʼeyone tin thoro yie gimoro amora, to ngʼat mariek paro gik motimo.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Ngʼat mariek oluoro Jehova Nyasaye kendo okwedo richo, to ngʼama ofuwo wiye tek kendo omuomore.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Ngʼat ma iye wangʼ piyo timo gik mofuwo, to ngʼat ma ja-miganga ji mon-go.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Joma ngʼeyogi tin nwangʼo fuwo, to jomariek irwako nigi ogut ngʼeyo.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Joricho kulore e nyim joma beyo, to jo-ajendeke e dhorangeye mag joma kare.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Jochan ok dwar kata gi jobutgi, to jo-mwandu nigi osiepe mangʼeny.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Ngʼatno machayo jabute timo richo, to ogwedhi ngʼatno mangʼwon gi jogo mochando.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Donge jogo machano marach lal nono? To jogo machano gima ber yudo hera kendo imiyogi luor.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Tich matek duto kelo ohala, to wuoyo awuoya maonge tim kelo dhier.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Mwandu jomariek e osimbo margi, to fup joma ofuwo nyago mana fuwo.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Janeno ma ja-adiera reso ji e tho, to janeno ma hango wach en jawuond.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Ngʼat moluoro Jehova Nyasaye nigi ohinga motegno, kendo nyithinde noyud kar pondo.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Luoro Jehova Nyasaye en soko mar ngima, ma reso ngʼato e obadho mag tho.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Ruoth ma joge ngʼeny ema yudo duongʼ, to ruoth maonge jogo morito to podho.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Ngʼat ma terore mos nigi winjo, to ngʼatno ma iye wangʼ piyo nyiso fupe.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Chuny man-gi kwe kelo ngima ni ringruok, to nyiego towo choke.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Ngʼat masando jochan nyiso achaya ne Jal mane ochweyogi, to ngʼato angʼata mangʼwon ni jogo mochando miyo Nyasaye luor.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Ka masira obiro, joricho itieko, to kata e tho ngʼat makare nigi kar pondo.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Rieko odak e chuny ngʼat ma weche donjone, to kata mana e dier joma ofuwo omiyo ingʼeye.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Tim makare tingʼo oganda malo, to richo en wichkuot ne ji.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Ruoth mor gi jatich mariek, to jatich makwodo wich yudo mirimbe.
