< Ordspråksboken 14 >

1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Ženska mudrost sagradi kuću, a ludost je rukama razgrađuje.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Tko živi s poštenjem, boji se Jahve, a tko ide stranputicom, prezire ga.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
U luđakovim je ustima šiba za oholost njegovu, a mudre štite vlastite usne.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Gdje nema volova, prazne su jasle, a obilna je žetva od snage bikove.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Istinit svjedok ne laže, a krivi svjedok širi laž.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Podsmjevač traži mudrost i ne nalazi je, a razumni lako dolazi do znanja.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Idi od čovjeka bezumna jer nećeš upoznati usne što zbore znanje.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Mudrost je pametna čovjeka u tom što pazi na svoj put, a bezumnička ludost prijevara je.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Luđacima je grijeh šala, a milost je Božja s poštenima.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Srce poznaje svoj jad, i veselje njegovo ne može dijeliti nitko drugi.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Dom opakih propast će, a šator će pravednika procvasti.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Neki se put učini čovjeku prav, a na koncu vodi k smrti.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
I u smijehu srce osjeća bol, a poslije veselja dolazi tuga.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Otpadnik se siti svojim prestupcima, a dobar čovjek svojim radom.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Glupan vjeruje svakoj riječi, a pametan pazi na korak svoj.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Mudar se boji i oda zla se uklanja, a bezuman se raspaljuje i bez straha je.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Nagao čovjek čini ludosti, a razborit ih podnosi.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Glupaci baštine ludost, a mudre ovjenčava znanje.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Zli padaju ničice pred dobrima i opaki pred vratima pravednikovim.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
I svom prijatelju mrzak je siromah, a bogataš ima mnogo ljubitelja.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Griješi tko prezire bližnjega svoga, a blago onomu tko je milostiv ubogima.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Koji snuju zlo, ne hode li stranputicom, a zar nisu dobrota i vjernost s onima koji snuju dobro?
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
U svakom trudu ima probitka, a pusto brbljanje samo je na siromaštvo.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Mudrima je vijenac bogatstvo njihovo, a bezumnima kruna - njihova ludost.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Istinit svjedok izbavlja duše, a tko laži širi, taj je varalica.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
U strahu je Gospodnjem veliko pouzdanje i njegovim je sinovima utočište.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Strah Gospodnji izvor je života: on izbavlja od zamke smrti.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Mnoštvo je naroda ponos kralju, a bez puka knez propada.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Tko se teško srdi, velike je razboritosti, a nabusit duhom pokazuje ludost.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Mirno je srce život tijelu, a ljubomor je gnjilež u kostima.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Tko tlači siromaha huli na stvoritelja, a časti ga tko je milostiv ubogomu.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Opaki propada zbog vlastite pakosti, a pravednik i u samoj smrti nalazi utočište.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
U razumnu srcu mudrost počiva, a što je u bezumnome, to se i pokaže.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Pravednost uzvisuje narod, a grijeh je sramota pucima.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Kralju je mio razborit sluga, a na sramotna se srdi.

< Ordspråksboken 14 >