< Ordspråksboken 13 >

1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Син мудрий приймає карта́ння від батька, а насмішник доко́ру не слухає.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
З плоду уст чоловік споживає добро́, а жадо́ба зрадливих — наси́льство.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Хто уста свої стереже́, той душу свою береже́, а хто гу́би свої розпуска́є, — на того поги́біль.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Пожадає душа лінюха́, та даре́мно, душа ж роботя́щих наси́титься.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Нена́видить праведний слово брехливе, безбожний же чинить лихе, і себе засоро́млює.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Праведність оберігає невинного на дорозі його, а безбожність погу́блює грішника.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Дехто вдає багача́, хоч нічо́го не має, а дехто вдає бідака́, хоч маєток великий у нього.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Викуп за душу люди́ни — багатство її, а вбогий й доко́ру не чує.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Світло праведних ве́село світить, а світильник безбожних пога́сне.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Тільки сварка пихо́ю зчиня́ється, а мудрість із тими, хто ра́диться.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Багатство, заско́ро здобуте, — поме́ншується, хто ж збирає пома́лу — примно́жує.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Задовга надія — неду́га для серця, а бажа́ння, що спо́внюється, — це дерево життя.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Хто пого́рджує словом Господнім, той шкодить собі, хто ж страх має до заповіді, тому надолу́житься.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Наука премудрого — крини́ця життя, щоб віддали́тися від пасток сме́рти.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Добрий розум прино́сить приємність, а дорога зрадли́вих — погу́ба для них.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Кожен розумний за мудрістю робить, а безу́мний глупо́ту показує.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Безбожний посо́л у нещастя впаде́, а вірний посол — немов лік.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Хто ламає поу́ку — убозтво та га́ньба тому́, а хто береже осторо́гу — шанований він.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Ви́конане побажа́ння приємне душі, а вступи́тись від зла — то оги́да безумним.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Хто з мудрими ходить, той мудрим стає, а хто товаришу́є з безу́мним, той лиха набу́де.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Грішників зло доганя́є, а праведним Бог надолу́жить добром.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Добрий лишає спа́док і ону́кам, маєток же грішника схо́ваний буде для праведного.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Убогому буде багато поживи і з поля невпра́вного, та деякі гинуть з безпра́в'я.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Хто стримує різку свою, той нена́видить сина свого, хто ж кохає його, той шукає для ньо́го карта́ння.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Праведний їсть, скільки схоче душа, живіт же безбожників за́всіди брак відчуває.

< Ordspråksboken 13 >