Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Mądry syn [przyjmuje] pouczenie ojca, a szyderca nie słucha strofowania.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Człowiek będzie spożywać dobro z owocu swoich ust, a dusza przewrotnych [będzie spożywać] przemoc.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Kto strzeże swych ust, strzeże swojej duszy; kto [szeroko] otwiera swe wargi, będzie zniszczony.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Dusza leniwego pragnie, a nic nie ma, a dusza pracowitych zostanie obficie nasycona.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Sprawiedliwy nienawidzi kłamliwego słowa, a niegodziwy staje się obrzydliwy i zhańbiony.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Sprawiedliwość strzeże tego, który postępuje uczciwie, a niegodziwość powala grzesznika.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Znajduje się taki, który czyni siebie bogatym, a nie ma nic; inny czyni siebie ubogim, choć ma wiele bogactw.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Okupem za życie człowieka jest jego bogactwo, a ubogi nie słucha strofowania.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Radośnie błyszczy światło sprawiedliwych, a pochodnia niegodziwych zgaśnie.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Spór powstaje tylko dzięki pysze, a mądrość jest przy tych, co przyjmują radę.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Łatwo zdobyte bogactwo zmniejsza się, a kto je gromadzi [swą] ręką, pomnaża je.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Przedłużająca się nadzieja sprawia ból sercu, a spełnione pragnienie [jest] drzewem życia.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Kto gardzi słowem [Bożym], ten zginie, a kto się boi przykazania, dostanie nagrodę.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Prawo mądrego jest źródłem życia, by uniknąć sideł śmierci.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Prawdziwy rozum daje łaskę, a droga przewrotnych jest ciężka.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Każdy roztropny postępuje rozważnie, a głupi ujawnia głupotę.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Niegodziwy posłaniec popada w zło, a wierny wysłannik jest lekarstwem.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Ubóstwo i hańba [spadną na] tego, który odrzuca karność, a kto szanuje upomnienia, dozna czci.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Spełnione pragnienie jest słodkie dla duszy, a odwrócenie się od zła budzi odrazę w głupcach.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Kto przestaje z mądrymi, będzie mądry, a towarzysz głupców będzie zniszczony.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Nieszczęście ściga grzeszników, a sprawiedliwych [Bóg] nagrodzi dobrem.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Dobry [człowiek] zostawia dziedzictwo dzieciom [swoich] dzieci, a majątek grzesznika jest zachowany dla sprawiedliwego.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Obfita żywność jest na roli ubogich, lecz i ta może niszczeć przez nieroztropność.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Kto oszczędza swą rózgę, nienawidzi swego syna, a kto go kocha, karze w porę.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Sprawiedliwy je i syci swoją duszę, a żołądek niegodziwych cierpi niedostatek.
