< Ordspråksboken 13 >
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Gudrs dēls klausa tēva pārmācīšanai, bet mēdītājs neklausa rāšanai.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Ikviens baudīs labumu no savas mutes augļiem, bet netiklo prieks ir mokas.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Kas sarga savu muti, tas pasargā savu dvēseli; bet kas muti palaiž, tam briesmīgi klāsies.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Sliņķa dvēsele iekāro, - bet nekā; bet čaklo dvēsele dabū papilnam.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Taisnais ienīst melu valodu, bet bezdievīgais paliek kaunā un apsmieklā.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Taisnība pasargā to, kas bezvainīgs savā ceļā, bet bezdievība gāž grēkos.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Cits lielās, ka bagāts, kam nav it nenieka, un cits turas kā nabags, un tam liela manta.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Bagātam, kad apvainojies, par dvēseli jāmaksā; bet kas nabags, tas nedzird draudus.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Taisno gaišums spīdēs priecīgi, bet bezdievīgo spīdeklis apdzisīs.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Caur lepnību nāk riešana vien, bet gudrība dara apdomīgus.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Manta vēja grābeklim iet mazumā, bet kas rokā sakrāj, tas to vairo.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Cerība, kas kavējās, grauž sirdi, bet kad nāk, ko gaida, tas ir dzīvības koks.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Kas par vārdu nebēdā; tas dara sev postu; bet kas mācību tur godā, tam labi klāsies.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Gudra vīra mācība ir dzīvības avots, izsargāties no nāves valgiem.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Mīlīgs prāts dara patīkamu, bet netikļa ceļš dara sāpes.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Gudrais (savu darbu) dara apdomīgi, bet ģeķis dara aklus darbus.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Bezdievīgs kalps iekritīs nelaimē, bet uzticams kalps ir zāles, kas dziedina.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Kas par mācību nebēdā, tam nāk tukšība un kauns; bet kas pamācīšanu pieņem, tas kļūs godā.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Kad notiek, ko cerē, tas dvēselei gards; bet atstāties no ļauna ģeķiem ir negantība.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Kas draudzējās ar gudriem, tas taps gudrs; bet kas ģeķiem biedrs, tiks postā.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Nelaime dzīsies grēciniekiem pakaļ, bet taisniem ar labu tiks atmaksāts.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Kas ir labs, tā manta nāk uz bērnu bērniem; bet grēcinieka krājums taisnam top pataupīts.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Daudz maizes ir nabagu vagās, bet citi iet postā caur savu netaisnību.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Kas rīksti taupa, tas ienīst savu dēlu; bet kas viņu mīļo, tas to pārmāca drīz.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Taisnais ēd, kamēr viņa dvēselei gan; bet bezdievīgo vēders paliek tukšs.