Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Yon fis ki saj aksepte disiplin a papa l, men yon mokè pa koute repwòch.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Fwi pawòl la ki soti nan bouch moun se rejwisans de sa ki bon; men volonte moun infidèl se vyolans.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Sila ki kontwole bouch li, konsève lavi li; sila ki ouvri lèv li byen laj va detwi nèt.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Nanm a parese a anvi, e li pa jwenn; men nanm a moun dilijan an vin gra.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Yon nonm dwat rayi sa ki fo; men zak mechan yo degoutan e fè gwo wont.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Ladwati se yon pwotèj pou sila ki san fot la; men mechanste fè pechè a vin souye nèt.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Genyen moun ki pretann yo rich, men yo pa gen anyen; yon lòt pretann li malere men li gen gwo richès.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Ranson pou lavi a yon nonm rich se richès li; men malere a pa tande menas.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Limyè a moun dwat la se rejwisans; men lanp a mechan an va etenn.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Ògèy pa pote anyen sof ke konfli; men sajès rete ak sila ki resevwa konsèy yo.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Richès ki sòti nan manti koule ale; men sila ki rasanble ak men li, fè l grandi.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Lespwa jennen fè kè a malad; men dezi acheve a se yon pyebwa lavi.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Sila ki meprize lenstriksyon va peye fwe a; men sila ki respekte lòd yo va resevwa rekonpans li.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Lenstriksyon a saj yo se yon fontèn dlo lavi pou detounen pèlen lanmò a.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Bon konprann pwodwi favè; men chemen moun ki pa fidèl la di.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Tout moun ki pridan aji ak konesans; men yon moun san konprann parèt ak foli li.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Yon mesaje mechan tonbe nan advèsite; men sila ki pote pawòl ak bòn fwa a, pote gerizon
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Mizè ak wont se pou sila ki manke disiplin nan; men sila ki konsidere repwòch la va onore.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Yon dezi ki realize se dous a nanm nan, men moun bèt pa vle kite mechanste.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Sila ki mache ak moun saj va vin saj; men bon zanmi a moun ensanse a va soufri.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Se malè ki kouri dèyè pechè yo; men moun dwat yo va pwospere.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Yon bon moun va lese eritaj pou pitit pitit li; men richès a pechè yo konsève pou moun dwat yo.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Gen anpil manje nan tè malere a; men li fin bale nèt akoz enjistis.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Sila ki ralanti baton li, rayi fis li; men sila ki renmen l va ba li disiplin ak dilijans.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Moun dwat la gen kont pou satisfè dezi li; men vant mechan an toujou gen bezwen.
