< Ordspråksboken 13 >
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
L'enfant sage écoute l'instruction de son père, mais le moqueur n'écoute point la répréhension.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
L'homme mangera du bien par le fruit de sa bouche; mais l'âme de ceux qui agissent perfidement, mangera l'extorsion.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Celui qui garde sa bouche, garde son âme; mais celui qui ouvre à tout propos ses lèvres, tombera en ruine.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
L'âme du paresseux ne fait que souhaiter, et il n'a rien; mais l'âme des diligents sera engraissée.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Le juste hait la parole de mensonge, mais elle met le méchant en mauvaise odeur, et le fait tomber dans la confusion.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
La justice garde celui qui est intègre dans sa voie, mais la méchanceté renversera celui qui s'égare.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Tel fait du riche, qui n'a rien du tout; et tel fait du pauvre, qui a de grandes richesses.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Les richesses font que l'homme est rançonné; mais le pauvre n'entend point de menaces.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
La lumière des justes sera gaie; mais la lampe des méchants sera éteinte.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
L'orgueil ne produit que querelle; mais la sagesse est avec ceux qui prennent conseil.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Les richesses provenues de vanité seront diminuées; mais celui qui amasse avec la main, les multipliera.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
L'espoir différé fait languir le cœur; mais le souhait qui arrive, est [comme] l'arbre de vie.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Celui qui méprise la parole, périra à cause d'elle; mais celui qui craint le commandement, en aura la récompense.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
L'enseignement du sage est une source de vie pour se détourner des filets de la mort.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Le bon entendement donne de la grâce; mais la voie de ceux qui agissent perfidement, est raboteuse.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Tout homme bien avisé agira avec connaissance; mais le fou répandra sa folie.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Le méchant messager tombe dans le mal; mais l'ambassadeur fidèle est santé.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
La pauvreté et l'ignominie arriveront à celui qui rejette l'instruction; mais celui qui garde la répréhension, sera honoré.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Le souhait accompli est une chose douce à l'âme; mais se détourner du mal, est une abomination aux fous.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Celui qui converse avec les sages, deviendra sage; mais le compagnon des fous sera accablé.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Le mal poursuit les pécheurs; mais le bien sera rendu aux justes.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
L'homme de bien laissera de quoi hériter aux enfants de ses enfants; mais les richesses du pécheur sont réservées aux justes.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Il y a beaucoup à manger dans les terres défrichées des pauvres; mais il y a tel qui est consumé par faute de règle.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Celui qui épargne sa verge, hait son fils; mais celui qui l'aime, se hâte de le châtier.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Le juste mangera jusqu'à être rassasié à son souhait; mais le ventre des méchants aura disette.