Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Mudar sin sluša naputak očev, a podsmjevač ne sluša ukora.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Od ploda usta svojih uživa čovjek sreću, a srce je nevjernika puno nasilja.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Tko čuva usta svoja, čuva život svoj, a tko nesmotreno zbori, o glavu mu je.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Uzaludna je žudnja lijenčine, a ispunit će se želja marljivih.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Pravednik mrzi na lažljivu riječ, a opaki goji mržnju i sramotu.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Pravda čuva pobožna, a opake grijeh obara.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Netko se gradi bogatim, a ništa nema, netko se gradi siromašnim, a ima veliko bogatstvo.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Otkup života bogatstvo je čovjeku; a siromah ne sluša opomene.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Svjetlost pravednička blistavo sja, a svjetiljka opakih gasi se.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Oholost rađa samo svađu, a mudrost je u onih koji primaju savjet.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Naglo stečeno bogatstvo iščezava, a tko sabire pomalo, biva bogat.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Predugo očekivanje ubija srce, a ispunjena želja drvo je života.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Tko riječ prezire, taj propada, a tko poštiva zapovijedi, plaću dobiva.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Pouka mudračeva izvor je životni, ona izbavlja od zamke smrti.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Uvid u dobro pribavlja milost, a put bezbožnika hrapav je.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Svatko pametan djeluje promišljeno, a bezumnik se hvališe svojom ludošću.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Zao glasnik zapada u zlo, a vjeran poslanik donosi spasenje.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Siromaštvo i sramota onomu tko odbija pouku, a tko ukor prima, doći će do časti.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Slatka je duši ispunjena želja, a bezumnicima je mrsko kloniti se oda zla.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Druži se s mudrima, i postat ćeš mudar, a tko se drži bezumnika, postaje opak.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Grešnika progoni zlo, a dobro je nagrada pravednima.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Valjan čovjek ostavlja baštinu unucima, a bogatstvo se grešnikovo čuva pravedniku.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Izobilje je hrane na krčevini siromaškoj, a ima i tko propada s nepravde.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Tko štedi šibu, mrzi na sina svog, a tko ga ljubi, na vrijeme ga opominje.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Pravednik ima jela do sitosti, a trbuh opakih poznaje oskudicu.
