Ordspråksboken 12
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
El que ama el castigo ama la sabiduría; mas el que aborrece la reprensión, es carnal.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
El bueno alcanzará favor del SEÑOR; mas él condenará al hombre de malos pensamientos.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
El hombre no se afirmará por medio de la impiedad; mas la raíz de los justos no será movida.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
La mujer virtuosa es corona de su marido; mas la mala, como carcoma en sus huesos.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Los pensamientos de los justos son rectitud; mas las astucias de los impíos, engaño.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
Las palabras de los impíos son para asechar la sangre; mas la boca de los rectos los librará.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Dios trastornará a los impíos, y no serán más; pero la casa de los justos permanecerá.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
Según su sabiduría es alabado el hombre; mas el perverso de corazón será menospreciado.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Mejor es el que se menosprecie y se hace siervo, que el que se precia, y carece de pan.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
El justo tiene misericordia aun a su bestia; mas las piedad de los impíos es crueldad.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
El que labra su tierra, se saciará de pan; mas el que sigue a los vagabundos es falto de entendimiento.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Desea el impío la red de los malos; mas la raíz de los justos dará fruto.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
El impío es enredado en la prevaricación de sus labios; mas el justo saldrá de la tribulación.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
El hombre será saciado de bien del fruto de su boca; y la paga de las manos del hombre le será dada.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
El camino del loco es derecho en su opinión; mas el que escucha al consejo es sabio.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
El loco al momento da a conocer su ira; mas el que cubre la injuria es cuerdo.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
El que habla verdad, declara justicia; mas el testigo mentiroso, engaño.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Hay quienes hablan como dando estocadas de espada; mas la lengua de los sabios es medicina.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
El labio de la verdad permanecerá para siempre; mas la lengua de mentira por un momento.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Engaño hay en el corazón de los que piensan mal; mas alegría en el de los que piensan bien.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
Ninguna iniquidad alcanzará al justo; mas los impíos serán llenos de mal.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Los labios mentirosos son abominación al SEÑOR; mas los obradores de la verdad su contentamiento.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
El hombre cuerdo encubre su sabiduría; mas el corazón de los locos publica la locura.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
La mano de los diligentes se enseñoreará; mas la negligencia será tributaria.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
El cuidado congojoso en el corazón del hombre, lo abate; mas la buena palabra lo alegra.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
El justo hace reflexionar a su prójimo; mas el camino de los impíos les hace errar.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
El engañoso ni aun asará su caza; mas el haber del hombre diligente es precioso.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
En la vereda de la justicia está la vida; y el camino de su vereda no es muerte.
