Ordspråksboken 12
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
Kdorkoli ljubi poučevanje, ljubi spoznanje, toda kdor sovraži opomin, je brutalen.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
Dober človek doseže naklonjenost od Gospoda, toda človek zlobnih naklepov bo obsojen.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
Človek ne bo uveljavljen z zlobnostjo, toda korenina pravičnih ne bo omajana.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
Vrla ženska je krona svojemu soprogu, toda tista, ki sramoti, je gniloba v njegovih kosteh.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Misli pravičnih so pravilne, toda nasveti zlobnih so prevara.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
Besede zlobnih so prežanje v zasedi na kri, toda usta iskrenih jih bodo osvobodila.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Zlobni so premagani in jih ni, toda hiša pravičnega bo stala.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
Človek bo priporočen glede na svojo modrost, toda kdor je sprevrženega srca, bo preziran.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Kdor je preziran, pa ima služabnika, je boljši kakor tisti, ki časti samega sebe, pa nima kruha.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
Pravičen človek se ozira na življenje svoje živali, toda nežna usmiljenja zlobnih so kruta.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
Kdor obdeluje svojo zemljo, bo nasičen s kruhom, toda kdor sledi praznim osebam, je brez razumevanja.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Zlobni želi mrežo zlobnih ljudi, toda korenina pravičnih rojeva sad.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
Zlobni je ujet s prestopkom svojih ustnic, toda pravični bo prišel iz stiske.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
Človek bo nasičen z dobrim po sadu svojih ust in poplačilo človeških rok mu bo vrnjeno.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
Bedakova pot je v njegovih lastnih očeh pravilna, toda kdor prisluhne nasvetu, je moder.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
Bedakov bes je takoj znan, toda razsoden človek prikriva sramoto.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
Kdor govori resnico, naznanja pravičnost, toda kriva priča prevaro.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Tam je, ki govori kakor prebadanje z mečem, toda jezik modrega je zdravje.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
Ustnica resnice bo utrjena za vedno, toda lažniv jezik je samo za trenutek.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Prevara je v srcu tistih, ki si domišljajo zlo, toda svetovalcem miru je radost.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
Nobeno zlo se ne bo zgodilo pravičnemu, toda zlobni bodo napolnjeni z vragolijo.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Lažnive ustnice so ogabnost Gospodu, toda tisti, ki se vedejo odkrito, so njegovo veselje.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
Razsoden človek prikriva spoznanje, toda srce bedakov razglaša nespametnost.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
Roka marljivega bo vladala, toda leni bo podvržen plačevanju davka.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
Potrtost v človekovem srcu ga dela sklonjenega, toda dobra beseda ga dela veselega.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
Pravični je odličnejši od svojega soseda, toda pot zlobnih jih zapeljuje.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
Len človek ne peče tega, kar je ujel na lovu, toda imetje marljivega človeka je dragoceno.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
Na poti pravičnosti je življenje in na tej poti ni smrti.
