< Ordspråksboken 12 >

1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
O que ama a correcção ama o conhecimento, mas o que aborrece a reprehensão é brutal.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
O homem de bem alcançará o favor do Senhor, mas ao homem de perversas imaginações elle condemnará.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
O homem não se estabelecerá pela impiedade, mas a raiz dos justos não será removida.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
A mulher virtuosa é a corôa do seu senhor, mas a que faz vergonha é como apodrecimento nos seus ossos.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Os pensamentos dos justos são juizo, mas os conselhos dos impios engano.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
As palavras dos impios são de armarem ciladas ao sangue, mas a bocca dos rectos os fará escapar.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Transtornados serão os impios, e não serão mais, mas a casa dos justos permanecerá.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
Segundo o seu entendimento, será louvado cada qual, mas o perverso de coração estará em desprezo.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Melhor é o que se estima em pouco, e tem servos, do que o que se honra a si mesmo e tem falta de pão.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
O justo attende pela vida dos seus animaes, mas as misericordias dos impios são crueis.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
O que lavra a sua terra se fartará de pão mas o que segue os ociosos está falto de juizo.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Deseja o impio a rede dos males, mas a raiz dos justos produz o seu fructo.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
O laço do impio está na transgressão dos labios, mas o justo sairá da angustia.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
Do fructo da bocca cada um se farta de bem, e a recompensa das mãos dos homens se lhe tornará.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
O caminho do tolo é recto aos seus olhos, mas o que dá ouvidos ao conselho é sabio.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
A ira do louco se conhece no mesmo dia, mas o avisado encobre a affronta.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
O que produz a verdade manifesta a justiça, mas a testemunha da falsidade o engano.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Ha alguns que fallam palavras como estocadas de espada, mas a lingua dos sabios é saude.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
O labio de verdade ficará para sempre, mas a lingua de falsidade dura por um só momento.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Engano ha no coração dos que maquinam mal, mas alegria teem os que aconselham a paz.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
Nenhum aggravo sobrevirá ao justo, mas os impios ficam cheios de mal.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Os labios mentirosos são abominaveis ao Senhor, mas os que obram fielmente são o seu deleite.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
O homem avisado encobre o conhecimento, mas o coração dos tolos proclama a estulticia.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
A mão dos diligentes dominará, mas os enganadores serão tributarios.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
A solicitude no coração do homem o abate, mas uma boa palavra o alegra.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
Mais excellente é o justo do que o companheiro, mas o caminho dos impios os faz errar.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
O preguiçoso não assará a sua caça, mas o precioso bem do homem é ser diligente.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
Na vereda da justiça está a vida, e no caminho da sua carreira não ha morte.

< Ordspråksboken 12 >