Ordspråksboken 12
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
訓誨を愛する者は知識を愛す 懲戒を惡むものは畜のごとし
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
善人はヱホバの恩寵をうけ 惡き謀略を設くる人はヱホバに罰せらる
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
人は惡をもて堅く立ことあたはず 義人の根は動くことなし
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
賢き婦はその夫の冠弁なり 辱をきたらする婦は夫をしてその骨に腐あるが如くならしむ
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
義者のおもひは直し 惡者の計るところは虚偽なり
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
惡者の言は人の血を流さんとて伺ふ されど直者の口は人を救ふなり
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
惡者はたふされて無ものとならん されど義者の家は立べし
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
人はその聰明にしたがひて譽られ 心の悖れる者は藐めらる
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
卑賤してしもべある者は自らたかぶりて食に乏き者に愈る
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
義者はその畜の生命を顧みる されど惡者は殘忍をもてその憐憫とす
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
おのれの田地を耕すものは食にあく 放蕩なる人にしたがふ者は智慧なし
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
惡者はあしき人の獲たる物をうらやみ 義者の根は芽をいだす
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
惡者はくちびるの愆によりて罟に陷る されど義者は患難の中よりまぬかれいでん
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
人はその口の徳によりて福祉に飽ん 人の手の行爲はその人の身にかへるべし
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
愚なる者はみづからその道を見て正しとす されど智慧ある者はすすめを容る
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
愚なる者はただちに怒をあらはし 智きものは恥をつつむ
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
眞實をいふものは正義を述べ いつはりの證人は虚偽をいふ
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
妄りに言をいだし劍をもて刺がごとくする者あり されど智慧ある者の舌は人をいやす
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
眞理をいふ口唇は何時までも存つ されど虚偽をいふ舌はただ瞬息のあひだのみなり
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
惡事をはかる者の心には欺詐あり 和平を謀る者には歓喜あり
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
義者には何の禍害も來らず 惡者はわざはひをもて充さる
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
いつはりの口唇はヱホバに憎まれ 眞實をおこなふ者は彼に悦ばる
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
賢人は知識をかくす されど愚なる者のこころは愚なる事を述ぶ
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
勤めはたらく者の手は人ををさむるにいたり惰者は人に服ふるにいたる
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
うれひ人の心にあれば之を屈ます されど善言はこれを樂します
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
義者はその友に道を示す されど惡者は自ら途にまよふ
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
惰者はおのれの猟獲たる物をも燔ず 勉めはたらくことは人の貴とき寳なり
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
義しき道には生命ありその道すぢには死なし
