Ordspråksboken 12
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
Celui qui aime l'instruction, aime la science; mais celui qui hait d'être repris, est un stupide.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
L'homme de bien attire la faveur de l'Eternel; mais [l'Eternel] condamnera l'homme qui machine du mal.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
L'homme ne sera point affermi par la méchanceté; mais la racine des justes ne sera point ébranlée.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
La femme vaillante est la couronne de son mari; mais celle qui fait honte, est comme de la vermoulure à ses os.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Les pensées des justes ne sont que jugement; mais les conseils des méchants ne sont que fraude.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
Les paroles des méchants ne tendent qu'à dresser des embûches pour répandre le sang; mais la bouche des hommes droits les délivrera.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Les méchants sont renversés, et ils ne sont plus; mais la maison des justes se maintiendra.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
L'homme est loué selon sa prudence; mais le cœur dépravé sera en mépris.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Mieux vaut l'homme qui ne fait point cas de soi-même, bien qu'il ait des serviteurs, que celui qui se glorifie, et qui a faute de pain.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
Le juste a égard à la vie de sa bête; mais les compassions des méchants sont cruelles.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
Celui qui laboure sa terre, sera rassasié de pain; mais celui qui suit les fainéants, est dépourvu de sens.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Ce que le méchant désire, est un rets de maux; mais la racine des justes donnera [son fruit.]
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
Il y a un lacet de mal dans le forfait des lèvres; mais le juste sortira de la détresse.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
L'homme sera rassasié de biens par le fruit de sa bouche; et on rendra à l'homme la rétribution de ses mains.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
La voie du fou est droite à son opinion; mais celui qui écoute le conseil, est sage.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
Quant au fou, son dépit se connaît le même jour; mais l'homme bien avisé couvre son ignominie.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
Celui qui prononce des choses véritables, fait rapport de ce qui est juste; mais le faux témoin fait des rapports trompeurs.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Il y a tel qui profère comme des pointes d'épée; mais la langue des sages est santé.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
La parole véritable est ferme à perpétuité; mais la fausse langue n'est que pour un moment.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Il y aura tromperie dans le cœur de ceux qui machinent du mal; mais il y aura de la joie pour ceux qui conseillent la paix.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
On ne fera point qu'aucun outrage rencontre le juste; mais les méchants seront remplis de mal.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Les fausses lèvres sont une abomination à l'Eternel; mais ceux qui agissent fidèlement, lui sont agréables.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
L'homme bien avisé cèle la science; mais le cœur des fous publie la folie.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
La main des diligents dominera; mais la main paresseuse sera tributaire.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
Le chagrin qui est au cœur de l'homme, l'accable; mais la bonne parole le réjouit.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
Le juste a plus de reste que son voisin; mais la voie des méchants les fera fourvoyer.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
Le paresseux ne rôtit point sa chasse; mais les biens précieux de l'homme sont au diligent.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
La vie est dans le chemin de la justice, et la voie de son sentier ne tend point à la mort.
