< Ordspråksboken 12 >
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
Whoso is loving instruction, is loving knowledge, And whoso is hating reproof [is] brutish.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
The good bringeth forth favour from Jehovah, And the man of wicked devices He condemneth.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
A man is not established by wickedness, And the root of the righteous is not moved.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
A virtuous woman [is] a crown to her husband, And as rottenness in his bones [is] one causing shame.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
The thoughts of the righteous [are] justice, The counsels of the wicked — deceit.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
The words of the wicked [are]: 'Lay wait for blood,' And the mouth of the upright delivereth them.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Overthrow the wicked, and they are not, And the house of the righteous standeth.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
According to his wisdom is a man praised, And the perverted of heart becometh despised.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Better [is] the lightly esteemed who hath a servant, Than the self-honoured who lacketh bread.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
The righteous knoweth the life of his beast, And the mercies of the wicked [are] cruel.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
Whoso is tilling the ground is satisfied [with] bread, And whoso is pursuing vanities is lacking heart,
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
The wicked hath desired the net of evil doers, And the root of the righteous giveth.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
In transgression of the lips [is] the snare of the wicked, And the righteous goeth out from distress.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
From the fruit of the mouth [is] one satisfied [with] good, And the deed of man's hands returneth to him.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
The way of a fool [is] right in his own eyes, And whoso is hearkening to counsel [is] wise.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
The fool — in a day is his anger known, And the prudent is covering shame.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
Whoso uttereth faithfulness declareth righteousness, And a false witness — deceit.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
A rash speaker is like piercings of a sword, And the tongue of the wise is healing.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
The lip of truth is established for ever, And for a moment — a tongue of falsehood.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Deceit [is] in the heart of those devising evil, And to those counselling peace [is] joy.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
No iniquity is desired by the righteous, And the wicked have been full of evil.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
An abomination to Jehovah [are] lying lips, And stedfast doers [are] his delight.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
A prudent man is concealing knowledge, And the heart of fools proclaimeth folly.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
The hand of the diligent ruleth, And slothfulness becometh tributary.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
Sorrow in the heart of a man boweth down, And a good word maketh him glad.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
The righteous searcheth his companion, And the way of the wicked causeth them to err.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
The slothful roasteth not his hunting, And the wealth of a diligent man is precious.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
In the path of righteousness [is] life, And in the way of [that] path [is] no death!