< Ordspråksboken 11 >

1 Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
Le bilance false [sono] cosa abbominevole al Signore; Ma il peso giusto gli [è] cosa grata.
2 När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
Venuta la superbia, viene l'ignominia; Ma la sapienza [è] con gli umili.
3 De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
L'integrità degli [uomini] diritti li conduce; Ma la perversità de' disleali di distrugge.
4 Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
Le ricchezze non gioveranno al giorno dell'indegnazione; Ma la giustizia riscoterà da morte.
5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
La giustizia dell'[uomo] intiero addirizza la via di esso; Ma l'empio caderà per la sua empietà.
6 De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
La giustizia degli [uomini] diritti li riscoterà; Ma i disleali saranno presi per la lor propria malizia.
7 När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
Quando l'uomo empio muore, la sua aspettazione perisce; E la speranza [ch'egli aveva concepita] delle [sue] forze è perduta.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
Il giusto è tratto fuor di distretta; Ma l'empio viene in luogo suo.
9 Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
L'ipocrito corrompe il suo prossimo con la [sua] bocca; Ma i giusti [ne] son liberati per conoscimento.
10 När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
La città festeggia del bene de' giusti; Ma [vi è] giubilo quando gli empi periscono.
11 Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
La città è innalzata per la benedizione degli [uomini] diritti; Ma è sovvertita per la bocca degli empi.
12 Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
Chi sprezza il suo prossimo [è] privo di senno; Ma l'uomo prudente tace.
13 Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
Colui che va sparlando palesa il segreto; Ma chi è leale di spirito cela la cosa.
14 Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
Il popolo cade in ruina dove non [son] consigli; Ma [vi è] salute in moltitudine di consiglieri.
15 En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
L'uomo certamente sofferirà del male, se fa sicurtà per lo strano; Ma chi odia i mallevadori [è] sicuro.
16 En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
La donna graziosa otterrà gloria, Come i possenti ottengono ricchezze.
17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
L'uomo benigno fa bene a sè stesso; Ma il crudele conturba la sua [propria] carne.
18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
L'empio fa un'opera fallace; Ma [vi è] un premio sicuro per colui che semina giustizia.
19 Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
Così [è] la giustizia a vita, Come chi procaccia il male lo procaccia alla sua morte.
20 En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
I perversi di cuore [sono] un abbominio al Signore; Ma quelli che sono intieri di via [son] ciò che gli è grato.
21 De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
Il malvagio d'ora in ora non resterà impunito; Ma la progenie de' giusti scamperà.
22 Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
Una donna bella, ma scema di senno, [È] un monile d'oro nel grifo d'un porco.
23 Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
Il desiderio de' giusti non [è] altro che bene; [Ma] la speranza degli empi [è] indegnazione.
24 Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
Vi è tale che spande, e pur vie più diventa ricco; E tale che risparmia oltre al diritto, e [pur] ne diventa sempre più povero.
25 Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
La persona liberale sarà ingrassata; E chi annaffia sarà anch'esso annaffiato.
26 Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
Il popolo maledirà chi serra il grano; Ma benedizione [sarà] sopra il capo di chi [lo] vende.
27 Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
Chi cerca il bene procaccia benevolenza; Ma il male avverrà a chi lo cerca.
28 Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
Chi si confida nelle sue ricchezze caderà; Ma i giusti germoglieranno a guisa di frondi.
29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
Chi dissipa la sua casa possederà del vento; E lo stolto [sarà] servo a chi è savio di cuore.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
Il frutto del giusto [è] un albero di vita; E il savio prende le anime.
31 Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
Ecco, il giusto riceve la sua retribuzione in terra; Quanto più [la riceverà] l'empio e il peccatore?

< Ordspråksboken 11 >