Ordspråksboken 11
1 Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
Yon fo balans se abominasyon a SENYÈ a; men yon pwa ki jis se plezi Li.
2 När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
Lè ògèy vin monte, dezonè vin swiv; men avèk moun enb lan, se sajès.
3 De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
Entegrite a moun dwat la va gide yo; men koripsyon a sila ki fè konplo a va detwi yo.
4 Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
Richès pa gen avantaj nan jou jijman an; men ladwati va delivre moun soti nan lanmò.
5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
Ladwati a sila ki san tò a va fè wout li vin swa; men mechan an va tonbe akoz pwòp inikite pa Li.
6 De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
Ladwati a moun dwat yo va delivre yo; men moun trèt yo va kenbe pa pwòp vorasite yo.
7 När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
Lè yon nonm mechan mouri, sa li anvizaje a mouri avè l.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
Moun dwat la va delivre soti nan twoub; men mechan an va pran plas li.
9 Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
Avèk bouch li, moun san Bondye a detwi vwazen li; men ak konesans, moun dwat yo va delivre.
10 När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
Lè sa ale byen ak moun dwat yo, vil la fè rejwisans; e lè mechan yo peri, gen gwo kri lajwa.
11 Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
Avèk benediksyon a moun dwat yo, yon vil vin leve wo; men avèk bouch a mechan yo, li vin chire nèt.
12 Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
Sila ki meprize vwazen li an, manke bon tèt; men yon nonm ak bon konprann pa pale menm.
13 Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
Sila ki mache toupatou tankou rapòte, revele sekrè yo; men sila ki dign de konfyans sere yon bagay.
14 Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
Kote ki pa gen gid, moun yo tonbe; men ak anpil konseye, gen viktwa.
15 En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
Sila ki se garanti pou yon moun li pa konnen, va vrèman soufri pou sa a; men sila ki rayi vin yon garanti va asire.
16 En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
Yon fanm ak gras twouve onè; e mesye san prensip yo twouve richès.
17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
Yon nonm ki fè gras fè byen pou pwòp tèt li; men yon nonm mechan fè tèt li mal.
18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
Mechan an ranmase salè li nan koken; men sila ki simen ladwati a, va twouve vrè rekonpans lan.
19 Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
Sila ki fidèl nan ladwati a va jwenn lavi, e sila ki pouswiv mal la va jwenn pwòp lanmò pa li.
20 En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
Sila ki pèvès nan kè yo abominab a SENYÈ a; men sila ki san tò nan chemen yo, se plezi Li.
21 De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
Anverite, moun mechan an p ap chape anba pinisyon; men desandan a moun dwat yo va delivre.
22 Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
Tankou yon bag fèt an lò nan nen a kochon, se konsa yon bèl fanm ki manke bon sans.
23 Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
Dezi a moun dwat la se sèlman sa ki bon; men dezi a mechan an mennen jijman.
24 Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
Gen yon moun ki separe bay; malgre sa li vin ogmante plis. Genyen ki refize bay sa ke li dwe, e sa fè l vin manke.
25 Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
Sila ki bay ak bon kè a va pwospere; sila ki bay dlo a va jwenn dlo kont pou tèt li.
26 Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
Sila ki refize bay manje sereyal la, va modi pa pèp la; men benediksyon va tonbe sou sila ki vann li an.
27 Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
Sila ki chache sa ki bon an, chache favè Bondye; men sila ki chache mal la, se mal la k ap vin jwenn li.
28 Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
Sila ki mete konfyans nan richès li va vin tonbe; men moun dwat la va grandi tankou fèy vèt sou pyebwa.
29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
Sila ki mennen twoub lakay li va eritye van; e san konprann nan va vin sèvitè a sila ki gen kè saj la.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
Fwi ladwati a se yon pyebwa lavi, e sila ki saj va sove nanm yo.
31 Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
Si moun dwat yo twouve rekonpans yo sou latè, konbyen anplis pou mechan an avèk pechè a!
