< Ordspråksboken 10 >
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
Salomo mmɛbusɛm: Ɔba nyansafoɔ ma nʼagya ani gye, na ɔba kwasea brɛ ne maame awerɛhoɔ.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
Ɛkwan bɔne so ahonya nni boɔ, nanso tenenee gye onipa firi owuo mu.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
Awurade remma ɛkɔm nne ɔteneneeni na omumuyɛfoɔ deɛ ɔka nʼadepa gu.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Nsa a ɛnyɛ adwuma ma onipa di hia, nanso nsiyɛfoɔ nsa de ahonya ba.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
Deɛ ɔboaboa nnɔbaeɛ ano wɔ ahuhuro berɛ no yɛ ɔba nyansafoɔ na deɛ ɔda wɔ twaberɛ mu no yɛ ɔba nimguaseni.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Teneneefoɔ hyɛ nhyira kyɛ na akakabensɛm ayɛ omumuyɛfoɔ anom ma.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
Ɔteneneeni nkaeɛ yɛ nhyira, na omumuyɛfoɔ din bɛporɔ.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Akoma mu nyansafoɔ tie ɔhyɛ nsɛm, na ɔkwasea kasafoɔ hwe ase.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Ɔnokwafoɔ nante dwoodwoo, na deɛ ɔfa akwan kɔntɔnkye so no ho bɛda adi.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Deɛ ɔde nitan bu nʼani no de ɔhaw ba, na ɔkwasea kasafoɔ hwe ase.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Ɔteneneeni anom yɛ nkwa asutire, na akakabensɛm ayɛ omumuyɛfoɔ anom ma.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
Ɔtan hwanyan mpaapaemu, nanso ɔdɔ kata mfomsoɔ nyinaa so.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
Wohunu nyansa wɔ nhunumufoɔ anom, na abaa fata deɛ ɔnni atemmuo akyi.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
Anyansafoɔ kora nimdeɛ, nanso ɔkwasea ano frɛfrɛ ɔsɛeɛ.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
Adefoɔ ahonya yɛ wɔn kuropɔn a wɔabɔ ho ban, nanso ahiafoɔ hia yɛ wɔn asehweɛ.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
Ateneneefoɔ akatua de nkwa brɛ wɔn, na deɛ amumuyɛfoɔ nya no de asotwe brɛ wɔn.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
Deɛ ɔtie nteteeɛ pa no kyerɛ nkwa kwan, na deɛ ɔpo ntenesoɔ no di afoforɔ anim yera ɛkwan.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Deɛ ɔkata nitan soɔ no yɛ ɔtorofoɔ, na deɛ ɔdi nsekuro no yɛ ɔkwasea.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
Mfomsoɔ mpa ɔkasa bebree mu, na deɛ ɔkora ne tɛkrɛma no yɛ onyansafoɔ.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Ɔteneneeni tɛkrɛma yɛ dwetɛ amapa nanso omumuyɛfoɔ akoma nni boɔ.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Teneneefoɔ ano ho mfasoɔ ma bebree aduane, na atemmuo a nkwaseafoɔ nni enti wɔwuwu.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
Awurade nhyira de ahonya ba, na ɔmmfa ɔhaw biara nka ho.
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
Bɔneyɛ yɛ anigyedeɛ ma ɔkwasea, nanso deɛ ɔwɔ nimdeɛ anigyeɛ wɔ nyansa mu.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Deɛ amumuyɛfoɔ suro no bɛba wɔn so; na deɛ teneneefoɔ pɛ no, wɔde bɛma wɔn.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
Sɛ ahum no bɛtwam a, amumuyɛfoɔ yera, nanso teneneefoɔ gyina hɔ pintinn afebɔɔ.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
Sɛdeɛ nsã kekakeka ka ɛse, na wisie kɔ ani no, saa ara na ɔkwadwofoɔ yɛ ma wɔn a wɔsoma noɔ.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
Awurade suro ma nkwa tenten, nanso wɔtwa amumuyɛfoɔ nkwa so.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
Teneneefoɔ anidasoɔ de ahotɔ ba, nanso amumuyɛfoɔ anidasoɔ nkɔsi hwee.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
Awurade ɛkwan yɛ dwanekɔbea ma ɔteneneeni, nanso ɛyɛ ɔsɛeɛ ma wɔn a wɔyɛ bɔne.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
Wɔrentɔre teneneefoɔ ase da, nanso amumuyɛfoɔ renka asase no so.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
Nyansa firi teneneeni anom ba nanso tɛkrɛma a ɛdaadaa no wɔbɛtwa atwene.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Teneneefoɔ ano nim adeɛ a ɛfata na omumuyɛfoɔ ano nim deɛ ɛyɛ nnaadaasɛm nko ara.