Ordspråksboken 10
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
LE sentenze di Salomone. Il figliuol savio rallegra il padre; Ma il figliuolo solto [è] il cordoglio di sua madre.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
I tesori d'empietà non giovano; Ma la giustizia riscuote da morte.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
Il Signore non lascerà aver fame all'anima del giusto; Ma egli sovverte la sostanza degli empi.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
La man rimessa fa impoverire; Ma la mano de' diligenti arricchisce.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
Chi raccoglie nella state [è] un figliuolo avveduto; [Ma] chi dorme nella ricolta [è] un figliuolo che fa vituperio.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Benedizioni [sono] sopra il capo del giusto; Ma la violenza coprirà la bocca degli empi.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
La memoria del giusto [è] in benedizione; Ma il nome degli empi marcirà.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Il savio di cuore riceve i comandamenti; Ma lo stolto di labbra andrà in precipizio.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Chi cammina in integrità cammina in sicurtà; Ma chi perverte le sue vie sarà fiaccato.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Chi ammicca con l'occhio reca molestia; Ma lo stolto di labbra andrà in precipizio.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
La bocca del giusto [è] una fonte viva; Ma la violenza coprirà la bocca degli empi.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
L'odio muove contese; Ma la carità ricopre ogni misfatto.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
La sapienza si trova nelle labbra dell'intendente; Ma il bastone [è] per lo dosso di chi [è] scemo di senno.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
I savi ripongono [appo loro] la scienza; Ma la bocca dello stolto [è] una ruina vicina.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
Le facoltà del ricco [son] la sua forte città; [Ma] la povertà de' bisognosi [è] il loro spavento.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
Le opere de' giusti [sono] a vita; [Ma] quello che l'empio produce [è] a peccato.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
Chi osserva l'ammaestramento [è] un cammino a vita; Ma chi lascia la correzione fa traviare.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Chi copre l'odio [è uomo di] labbra bugiarde; E chi sbocca infamia [è] stolto.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
In moltitudine di parole non manca misfatto; Ma chi rattiene le sue labbra [è] prudente.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
La lingua del giusto [è] argento eletto; [Ma] il cuor degli empi [è] ben poca cosa.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Le labbra del giusto pascono molti; Ma gli stolti muoiono per mancamento di senno.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
La benedizione del Signore [è] quella che arricchisce; E la fatica non le sopraggiugne nulla.
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
Il commettere scelleratezza [è] allo stolto come uno scherzare; Così [è] la sapienza all'uomo d'intendimento.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Egli avverrà all'empio ciò ch'egli teme; Ma [Iddio] darà a' giusti ciò che desiderano.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
Come il turbo passa via [di subito], così l'empio non [è più]; Ma il giusto [è] un fondamento perpetuo.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
Quale [è] l'aceto a' denti, e il fumo agli occhi, Tale [è] il pigro a quelli che lo mandano.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
Il timor del Signore accresce i giorni; Ma gli anni degli empi saranno scorciati.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
L'aspettar de' giusti [è] letizia; Ma la speranza degli empi perirà.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
La via del Signore [è] una fortezza all'[uomo] intiero; Ma [ella è] spavento agli operatori d'iniquità.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
Il giusto non sarà giammai in eterno scrollato; Ma gli empi non abiteranno la terra.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
La bocca del giusto produce sapienza; Ma la lingua perversa sarà troncata.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Le labbra del giusto conoscono ciò che [è] gradevole; Ma la bocca dell'empio [non è altro che] perversità.
