< Ordspråksboken 10 >

1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
Die Sprüche Salomos sind folgende: Ein weiser Sohn macht seinem Vater Freude; ein törichter ist seiner Mutter Gram.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
Unnütz sind Schätze, frevelhaft erworben; nur Tugend kann vorm Tode schützen.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
Der Herr läßt nicht der Frommen Hunger ungestillt; der Frevler Gier stößt er zurück.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Die faule Hand schafft Armut; die Hand der Fleißigen schafft Reichtum.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
Wer schon im Sommer sammelt, der ist klug, verächtlich, wer die Erntezeit verschläft.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Aufs Haupt der Frommen strömen Segnungen; der Frevler Mund bringt Unheil.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
Des Frommen Name dient zum Segnen; des Frevlers Name schwindet.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Wer weisen Herzens ist, nimmt die Gebote an; nur wer ein Narrenmaul besitzt, verwirft sie.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Wer in der Unschuld lebt, tritt sicher auf; wer auf verkehrten Wegen wandelt, dem geht's schlimm.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Wer mit dem Auge blinzelt, bereitet Kränkung, und wer ein Narrenmaul besitzt, hetzt auf.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Des Frommen Mund - ein Lebensborn; des Frevlers Mund nur Unrecht birgt.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
Der Haß legt Zwistigkeiten bloß; doch alle Sünden deckt die Liebe zu.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
Gefunden wird durch eines Weisen Lippen Weisheit, doch auch ein Stock für eines Unverständigen Rücken.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
Die Weisen bergen ihre Wissenschaft; des Toren Mund ist nahendes Verderben.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
Des Reichen Habe ist ihm eine feste Stadt; den Dürftigen ist ihre Armut ihre schwache Seite.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
Des Frommen Lohn dient für das Leben, des Frevlers Einkommen für die Verdammnis.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
Dem Leben geht entgegen, wer auf Mahnung hört; wer aber Rüge nicht beachtet, wandelt irre.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Wer Haß mit lügenhaften Lippen will bedecken, ist gerade so ein Tor wie jener, der üble Nachrede verbreitet.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
Bei vielem Reden geht's nicht ohne Fehler ab; wer aber seine Lippen zügelt, der tut klug.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Ein auserlesenes Silber ist des Frommen Zunge; des Gottlosen Verstand ist wenig wert.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Gerechte Lippen haben viele Güter; die Toren aber sterben durch den Unverstand.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
Reich macht des Herren Segen, und nicht bereichert eigene Mühe so wie er.
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
Die Schandtat dünkt dem Toren nur ein Scherz, dem klugen Mann jedoch ein Übermut.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Wovor dem Frevler graut, gerade das trifft ihn, und so erfüllet er der Frommen Wunsch.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
So wie ein Sturm vorüberbraust und nicht mehr ist, so auch der Frevler; der Fromme aber steht auf ewig festem Grund.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
Was Essig für die Zähne, was Rauch ist für die Augen, das ist der Faule seinem Auftraggeber.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
Die Furcht des Herrn vermehrt die Lebenstage; der Frevler Jahre aber werden oft verkürzt.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
Der Frommen Harren wird in Freude enden; der Frevler Hoffnung wird zunichte.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
Schutzwehr für Redliche, das ist des Herren Walten, für Übeltäter aber Grund zur Furcht.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
Ein Frommer wird in Ewigkeit nicht wanken; die Frevler aber werden nicht im Lande bleiben dürfen.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
Des Frommen Mund nimmt zu an Weisheit; dem Untergang verfällt die falsche Zunge.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Des Frommen Lippen kennen Gütigkeit, der Mund der Frevler aber Hinterlist.

< Ordspråksboken 10 >