< Ordspråksboken 1 >

1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
parabolae Salomonis filii David regis Israhel
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
ad sciendam sapientiam et disciplinam
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
ad intellegenda verba prudentiae et suscipiendam eruditionem doctrinae iustitiam et iudicium et aequitatem
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
ut detur parvulis astutia adulescenti scientia et intellectus
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
audiens sapiens sapientior erit et intellegens gubernacula possidebit
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
animadvertet parabolam et interpretationem verba sapientium et enigmata eorum
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
timor Domini principium scientiae sapientiam atque doctrinam stulti despiciunt
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
audi fili mi disciplinam patris tui et ne dimittas legem matris tuae
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
ut addatur gratia capiti tuo et torques collo tuo
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
fili mi si te lactaverint peccatores ne adquiescas
11 Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
si dixerint veni nobiscum insidiemur sanguini abscondamus tendiculas contra insontem frustra
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
degluttiamus eum sicut infernus viventem et integrum quasi descendentem in lacum (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
omnem pretiosam substantiam repperiemus implebimus domos nostras spoliis
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
sortem mitte nobiscum marsuppium unum sit omnium nostrum
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
fili mi ne ambules cum eis prohibe pedem tuum a semitis eorum
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
pedes enim illorum ad malum currunt et festinant ut effundant sanguinem
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
frustra autem iacitur rete ante oculos pinnatorum
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
ipsique contra sanguinem suum insidiantur et moliuntur fraudes contra animas suas
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
sic semitae omnis avari animas possidentium rapiunt
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
sapientia foris praedicat in plateis dat vocem suam
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
in capite turbarum clamitat in foribus portarum urbis profert verba sua dicens
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
usquequo parvuli diligitis infantiam et stulti ea quae sibi sunt noxia cupiunt et inprudentes odibunt scientiam
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
convertimini ad correptionem meam en proferam vobis spiritum meum et ostendam verba mea
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
quia vocavi et rennuistis extendi manum meam et non fuit qui aspiceret
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
despexistis omne consilium meum et increpationes meas neglexistis
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
ego quoque in interitu vestro ridebo et subsannabo cum vobis quod timebatis advenerit
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
cum inruerit repentina calamitas et interitus quasi tempestas ingruerit quando venerit super vos tribulatio et angustia
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
tunc invocabunt me et non exaudiam mane consurgent et non invenient me
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
eo quod exosam habuerint disciplinam et timorem Domini non susceperint
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
nec adquieverint consilio meo et detraxerint universae correptioni meae
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
comedent igitur fructus viae suae suisque consiliis saturabuntur
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
aversio parvulorum interficiet eos et prosperitas stultorum perdet illos
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
qui autem me audierit absque terrore requiescet et abundantia perfruetur malorum timore sublato

< Ordspråksboken 1 >