Filipperbrevet 4
1 Därför, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, stån fasta i Herren med detta sinne, I mina älskade.
Daher, meine geliebten und ersehnten Brüder, meine Freude und Krone, also stehet fest im Herrn, Geliebte!
2 Evodia förmanar jag, och Syntyke förmanar jag att de skola vara ens till sinnes i Herren.
Die Evodia ermahne ich, und die Syntyche ermahne ich, einerlei gesinnt zu sein im Herrn.
3 Ja, också till dig, min Synsygus -- du som med rätta bär det namnet -- har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.
Ja, ich bitte auch dich, mein treuer Mitknecht, [W. mein echter Jochgenosse] stehe ihnen bei, [nämlich der Evodia und der Syntyche] die in dem Evangelium mit mir gekämpft haben, auch mit Clemens und meinen übrigen Mitarbeitern, deren Namen im Buche des Lebens sind.
4 Glädjen eder i Herren alltid. Åter vill jag säga: Glädjen eder.
Freuet euch in dem Herrn allezeit! wiederum will [O. werde] ich sagen: Freuet euch!
5 Låten edert saktmod bliva kunnigt för alla människor. Herren är nära!
Laßt eure Gelindigkeit [O. Nachgebigkeit, Milde] kundwerden allen Menschen; der Herr ist nahe.
6 Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse.
Seid um nichts besorgt, sondern in allem lasset durch Gebet und Flehen mit Danksagung eure Anliegen vor Gott kundwerden;
7 Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar, i Kristus Jesus.
und der Friede Gottes, der allen Verstand übersteigt, wird eure Herzen und euren Sinn [Eig. eure Gedanken] bewahren in Christo Jesu.
8 För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter, och allt som förtjänar att prisas -- tänken på allt sådant.
Übrigens, Brüder, alles was wahr, alles was würdig, alles was gerecht, alles was rein, alles was lieblich ist, alles was wohllautet, wenn es irgend eine Tugend und wenn es irgend ein Lob gibt, dieses erwäget.
9 Detta, som I haven lärt och inhämtat och haven hört av mig och sett hos mig, det skolen I göra; och så skall fridens Gud vara med eder.
Was ihr auch gelernt und empfangen und gehört und an mir gesehen habt, dieses tut, und der Gott des Friedens wird mit euch sein.
10 Det har varit för mig en stor glädje i Herren att I nu omsider haven kommit i en så god ställning, att I haven kunnat tänka på mitt bästa. Dock, I tänkten nog också förut därpå, men I haden icke tillfälle att göra något.
Ich habe mich aber im Herrn sehr gefreut, daß ihr endlich einmal wieder aufgelebt seid, meiner zu gedenken; [O. für mich zu sorgen] wiewohl ihr auch meiner gedachtet, aber ihr hattet keine Gelegenheit.
11 Icke som om jag härmed ville säga att något har fattats mig; ty jag har lärt mig att vara nöjd med de omständigheter i vilka jag är.
Nicht daß ich dies des Mangels halber sage, denn ich habe gelernt, worin ich bin, mich zu begnügen.
12 Jag vet att finna mig i ringhet, jag vet ock att finna mig i överflöd. Med vilken ställning och vilka förhållanden som helst är jag förtrogen: jag kan vara mätt, och jag kan vara hungrig; jag kan hava överflöd, och jag kan lida brist.
Ich weiß sowohl erniedrigt zu sein, als ich weiß, Überfluß zu haben; in jedem und in allem bin ich unterwiesen, [Eig. eingeweiht] sowohl satt zu sein als zu hungern, sowohl Überfluß zu haben als Mangel zu leiden.
13 Allt förmår jag i honom som giver mig kraft.
Alles vermag ich in dem, der mich kräftigt.
14 Dock gjorden I väl däri att I visaden mig deltagande i mitt betryck.
Doch habt ihr wohlgetan, daß ihr an meiner Drangsal teilgenommen habt.
15 I veten ju ock själva, I filipper, att under evangelii första tid, då när jag hade dragit bort ifrån Macedonien, ingen annan församling än eder trädde i sådan förbindelse med mig, att räkning kunde föras över »utgivet och mottaget».
Ihr wisset aber auch, ihr Philipper, daß im Anfang des Evangeliums, als ich aus Macedonien wegging, [O. weggegangen war] keine Versammlung mir in Bezug auf [Eig. für Rechnung des] Geben und Empfangen mitgeteilt hat, als nur ihr allein.
16 Ty medan jag ännu var i Tessalonika, sänden I mig både en och två gånger vad jag behövde. --
Denn auch in Thessalonich habt ihr mir einmal und zweimal für meine Notdurft gesandt.
17 Icke som om jag skulle åstunda själva gåvan; nej, vad jag åstundar är en sådan frukt därav, som rikligen kommer eder själva till godo.
Nicht daß ich die Gabe suche, sondern ich suche die Frucht, die überströmend sei für eure Rechnung.
18 Jag har nu fått ut allt, och det i överflödande mått. Jag har fullt upp, sedan jag av Epafroditus har mottagit eder gåva, »en välbehaglig lukt», ett offer som täckes Gud och behagar honom väl.
Ich habe aber alles in Fülle und habe Überfluß; ich bin erfüllt, da ich von Epaphroditus das von euch Gesandte empfangen habe, einen duftenden Wohlgeruch, ein angenehmes [O. annehmliches] Opfer, [Eig. Schlachtopfer] Gott wohlgefällig.
19 Så skall ock min Gud, efter sin rikedom, i fullt mått och på ett härligt sätt i Kristus Jesus giva eder allt vad I behöven.
Mein Gott aber wird alle eure Notdurft erfüllen nach seinem Reichtum in Herrlichkeit in Christo Jesu.
Unserem Gott und Vater aber sei die Herrlichkeit von Ewigkeit zu Ewigkeit! [W. in die Zeitalter der Zeitalter] Amen. (aiōn g165)
21 Hälsen var och en av de heliga i Kristus Jesus. De bröder som äro här hos mig hälsa eder.
Grüßet jeden Heiligen in Christo Jesu. Es grüßen euch die Brüder, die bei mir sind.
22 Alla de heliga hälsa eder, först och främst de som höra till kejsarens hus.
Es grüßen euch alle Heiligen, und besonders die aus des Kaisers Hause.
23 Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande. Synsygus betyder medhjälpare.
Die Gnade des Herrn Jesus Christus sei mit eurem Geiste! Amen.
