< Filemonbrevet 1 >

1 Paulus, Kristi Jesu fånge, och brodern Timoteus hälsa Filemon, vår älskade broder och medarbetare,
Paul, prisonnier du Christ Jésus, et Timothée, son frère, à Philémon, notre bien-aimé et notre coopérateur,
2 och Appfia, vår syster, och Arkippus, vår medkämpe, och den församling som kommer tillhopa i ditt hus.
Et à Appia, notre sœur très chère, et à Archippe, le compagnon de nos combats, et à l’Eglise qui est dans ta maison:
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
Grâce à vous, et paix par Dieu notre Père, et par Notre Seigneur Jésus-Christ.
4 Jag tackar min Gud alltid, när jag tänker på dig i mina böner,
Faisant sans cesse mémoire de toi dans mes prières, je rends grâces à mon Dieu,
5 ty jag har hört om den kärlek och den tro som du har till Herren Jesus, och som du bevisar mot alla de heliga.
En apprenant la foi que tu as dans le Seigneur Jésus-Christ, et ta charité pour tous les Saints;
6 Och min bön är att den tro du har gemensam med oss må visa sig verksam, i det att du fullt inser huru mycket gott vi hava i Kristus.
En sorte que ta participation à la foi est manifeste par la connaissance de tout le bien qui se fait parmi vous en Jésus-Christ.
7 Ty jag har fått mycken glädje och hugnad av den kärlek varmed du, min broder, har vederkvickt de heligas hjärtan.
Car j’ai ressenti une grande joie et une grande consolation, envoyant, ô mon frère, combien tu as soulagé les cœurs des saints.
8 Därför, fastän jag med mycken frimodighet i Kristus kunde befalla dig att göra vad du nu bör göra,
C’est pourquoi, bien que ayant en Jésus-Christ une entière liberté de t’ordonner ce qui convient,
9 beder jag dig dock hellre därom för kärlekens skull -- jag, sådan jag nu är, den gamle Paulus, han som därtill nu är en Kristi Jesu fånge;
Cependant j’aime mieux te supplier par charité, puisque tu es tel que moi le vieux Paul, qui de plus suis maintenant prisonnier de Jésus-Christ;
10 ja, jag beder dig för min son, den som jag har fött i min fångenskap, för Onesimus,
Je te conjure donc pour mon fils que j’ai engendré dans mes liens, Onésime,
11 som förut var ingalunda var dig till »till gagn», men som nu är både dig och mig till stort gagn.
Qui t’a été autrefois inutile, mais qui maintenant est utile et à moi et à toi.
12 Denne sänder jag här tillbaka till dig; och när jag så gör, är det såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.
Je te le renvoie; reçois-le comme mes entrailles.
13 Jag hade väl själv velat behålla honom hos mig, så att han å dina vägnar kunde hava betjänat mig i den fångenskap som jag utstår för evangelii skull.
J’avais eu dessein de le retenir auprès de moi, afin qu’il m’assistât en ta place dans les liens de l’Evangile.
14 Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.
Mais je n’ai voulu rien faire sans ton avis, afin que ta bonne œuvre ne fût pas comme forcée, mais volontaire.
15 När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid, (aiōnios g166)
Car peut-être t’a-t-il quitté pour un temps, afin que tu le recouvrasses pour jamais, (aiōnios g166)
16 nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en träl: såsom en älskad broder. Detta är han redan för mig i högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både efter köttet och i Herren!
Non plus comme un esclave, mais au lieu d’un esclave, comme un frère très cher, à moi en particulier, mais combien plus encore à toi, et selon la chair, et selon le Seigneur?
17 Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom såsom du skulle taga emot mig själv.
Si donc tu me considères comme étroitement uni à toi, reçois-le comme moi-même;
18 Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning.
Que s’il t’a fait tort, ou s’il te doit quelque chose, impute-le-moi.
19 Jag, Paulus, skriver här med egen hand: »Jag skall själv betala det.» Jag skulle också kunna säga: »För upp det på din räkning.» Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.
C’est moi Paul, qui écris de ma main; c’est moi qui te satisferai; pour ne pas dire que tu te dois toi-même à moi;
20 Ja, min broder, måtte jag »få gagn» av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus.
Oui, mon frère. Que j’obtienne cette jouissance de toi dans le Seigneur; ranime mes entrailles dans le Seigneur.
21 Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär.
Confiant en ta soumission, je t’écris, sachant que tu feras même plus que je ne dis.
22 Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.
Prépare-moi aussi un logement, car j’espère, par tes prières, t’être bientôt rendu.
23 Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;
Epaphras, prisonnier comme moi pour le Christ Jésus, te salue,
24 så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina medarbetare.
Ainsi que Marc, Aristarque, Démas et Luc, mes auxiliaires.
25 Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande. Det grekiska namnet Onesimos betyder nyttig, gagnelig; på denna namnets betydelse hänsyftas också i v. 20.
Que la grâce de Notre Seigneur Jésus-Christ soit avec votre esprit. Amen.

< Filemonbrevet 1 >