4 Mosebok 35
1 Och HERREN talade till Mose på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko, och sade:
Jehova Nyasaye nowuoyo gi Musa e pewe mag Moab momanyore gi Jeriko mokiewo gi Jordan kowacho niya,
2 Bjud Israels barn att de av de arvslotter de få till besittning skola åt leviterna giva städer att bo i; utmarker runt omkring dessa städer skolen I ock giva åt leviterna.
“Chik jo-Israel mondo gimi jo-Lawi mier ma gibiro dakie kuom pok ma jo-Israel biro yudo. Kendo umigi lege mag kwath molworo miergo.
3 Städerna skola de själva hava att bo i, men de tillhörande utmarkerna skola vara för deras dragare och deras boskap och alla deras övriga djur.
Eka ginibed gi mier ma ginyalo dakie kod lege mag kwath ne dhog-gi, rombegi kod jambgi mamoko duto.
4 Och städernas utmarker, som I skolen giva åt leviterna, skola sträcka sig tusen alnar från stadsmuren utåt på alla sidor.
“Kuonde mag kwath molworo mier ma umiyo jo-Lawi nopim maromo fut alufu achiel mia angʼwen gi piero abiriyo gauchiel koa e kor ohinga.
5 Och utanför staden skolen I mäta upp på östra sidan två tusen alnar, på västra sidan två tusen alnar, på södra sidan två tusen alnar och på norra sidan två tusen alnar, med staden i mitten. Detta skola de få såsom utmarker till sina städer.
To oko mar dala, pimuru fut alufu angʼwen mia abich kod piero ochiko gadek koa yo wuok chiengʼ, fut alufu angʼwen mia abich kod piero ochiko gadek koa yo milambo, fut alufu angʼwen mia abich kod piero ochiko gadek koa yo podho chiengʼ, kod fut alufu angʼwen mia abich kod piero ochiko gadek koa yo nyandwat, ka dala oger e dier lowono tir. Ginikaw kanyo kaka lek mar kwath ne joma odak e miergo.
6 Och de städer som I given åt leviterna skola först och främst vara de sex fristäderna, vilka I skolen giva till det ändamålet att en dråpare må kunna fly till dem; vidare skolen I jämte dessa städer giva dem fyrtiotvå andra,
“Mier auchiel ma umiyo jo-Lawi nobed mier mag tony, ma ngʼat moneko nyalo ringo mondo opondie. Ewi mago medgi mier piero angʼwen gariyo mamoko.
7 så att de städer som I given åt leviterna tillsammans utgöra fyrtioåtta städer, med tillhörande utmarker.
Koriwore duto nyaka umi jo-Lawi mier piero angʼwen gaboro, kaachiel gi lege mag kwath.
8 Och av dessa städer, som I skolen giva av Israels barns besittningsområde, skolen I taga flera ur den stam som är större, och färre ur den som är mindre. Var stam skall åt leviterna giva ett antal av sina städer, som svarar mot den arvedel han själv har fått.
Mier ma umiyo jo-Lawi koa kuom piny ma jo-Israel okawo kaka pok margi nyaka pog matindo tindo kaka pok mar dhoot ka dhoot: Kawuru mier mangʼeny kuom dhoot man-gi mangʼeny, to kawuru manok kuom jogo man-gi manok.”
9 Och HERREN talade till Mose och sade:
Eka Jehova Nyasaye nowacho ne Musa kama:
10 Tala till Israels barn och säg till dem: När I haven gått över Jordan, in i Kanaans land,
“Wuo gi jo-Israel kendo iwachnegi ni: ‘Ka ungʼado Jordan mi uchopo Kanaan,
11 skolen I utse åt eder vissa städer, som I skolen hava till fristäder, till vilka en dråpare som ouppsåtligen har dödat någon må kunna fly.
to yieruru mier moko mondo obed miechu mag tony, ma ngʼat monego ngʼato kobothne nyalo ringo dhiye.
12 Och dessa städer skolen I hava såsom tillflyktsorter undan blodshämnaren, så att dråparen slipper dö, förrän han har stått till rätta inför menigheten.
Gibiro bedo mier mag tony kua e nyim ngʼama dwaro chulo kuor, mondo omi ngʼat miparo kuome ni oneko kik negi kapok oyale e nyim oganda.
13 Och de städer som I skolen giva till fristäder skola vara sex.
Mier auchiel muchiwogi nobed mier mag tony.
14 Tre av städerna skolen I giva på andra sidan Jordan, och de tre övriga städerna skolen I giva i själva Kanaans land;
Chiwuru mier adek mag tony ni yo wuok chiengʼ mar Jordan to adek nobed Kanaan.
15 dessa skola vara fristäder. Israels barn, såväl som främlingen och inhysesmannen som bor ibland dem skola hava dessa sex städer såsom tillflyktsorter, till vilka var och er som ouppsåtligen har dödat någon må kunna fly.
Mier auchielgo nobed kuonde tony ne jo-Israel, jodak kod ngʼato angʼata modak kodgi, mondo omi ngʼato angʼata monego ngʼat machielo kobothne nyalo ringo dhiye.
16 Men om någon slår en annan till döds med ett föremål av järn, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
“‘Ka ngʼato ogoyo wadgi gi gima olos gi chuma, motho, to en janek; omiyo janekno nyaka negi.
17 Likaledes, om någon i sin hand har en sten med vilken ett dråpslag kan givas, och han därmed slår en annan till döds, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
Kata ka ngʼato nigi kidi e lwete manyalo nego ngʼato, mi ogoyogo wadgi motho, to en janek; omiyo janekno nyaka negi.
18 Eller om någon i sin hand har ett föremål av trä varmed ett dråpslag kan givas, och han därmed slår en annan till döds, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
Kata ka ngʼato otingʼo gimoro molos gi yien e lwete, mi ogoyogo wadgi motho, en janek; omiyo janekno nyaka negi.
19 Blodshämnaren må döda den dråparen; varhelst han träffar på honom må han döda honom.
Owad gi ngʼat monegno noneg janekno; koromo kode to nonege.
20 Likaledes om någon av hat stöter till en annan, eller med berått mod kastar något på honom; så att han dör,
Ka ngʼato obwono wadgi gi chunye kata odiro gimoro kuome kongʼeyo motho,
21 eller av fiendskap slår honom till döds med handen, då skall den som gav slaget straffas med döden, ty han är en sannskyldig dråpare; blodshämnaren må döda den dråparen, varhelst han träffar på honom
kata ka en gi mirima mi ogoye adhongʼ motho, to ngʼatno nonegi; nimar en janek. Owad gi ngʼat monegno noneg janekno koromo kode.
22 Men om någon av våda, utan fiendskap, stöter till en annan, eller utan berått mod kastar på honom något föremål, vad det vara må;
“‘To kaponi odhiro wadgi ma ok gimonrego kata kochiele gi gimoro kobothne
23 eller om han, utan att se honom, med någon sten varmed dråpslag kan givas träffar honom, så att han dör, och detta utan att han var hans fiende eller hade för avsikt att skada honom,
kata ka olwaro kidi manyalo nege kuome motho; to ne ok en jasike kendo noonge gi paro mar hinye,
24 då skall menigheten döma mellan den som gav slaget och blodshämnaren, enligt här givna föreskrifter.
to oganda nokel thek e kind janekno kod owadgi ngʼat monegi kaluwore gi chik.
25 Och menigheten skall rädda dråparen ur blodshämnarens hand, och menigheten skall låta honom vända tillbaka till fristaden dit han hade flytt, och där skall han stanna kvar, till dess den med helig olja smorde översteprästen dör.
Oganda nyaka res janekno kuom owad gi ngʼat monegi mi gidwoke e dala mar tony mane oringo odhiye. Enodag kanyo nyaka chop jadolo mane owir gi mo maler tho.
26 Men om dråparen går utom området för den fristad dit han har flytt,
“‘To ka ngʼat monekono owuok oko mar dala mar tony mane odhiyoe,
27 och blodshämnaren då, när han träffar på honom utom hans fristads område, dräper dråparen, så vilar ingen blodskuld på honom.
kendo owad gi ngʼat mane onegocha oyude oko mar dala mar tony, to onyalo nege ma ok obedo gi richo mar nek.
28 Ty i sin fristad skall en dråpare stanna kvar, till dess översteprästen dör; men efter översteprästens död må han vända tillbaka till den ort där han har sin besittning.
Janek nyaka sik e dalane mar tony nyaka jadolo maduongʼ tho; to en mana bangʼ tho mar jadolo maduongʼno ema onyalo dok chamo mwandune.
29 Och detta skall vara en rättsstadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta.
“‘Mago ema nobednu chike mosiko e tienge duto, kamoro amora ma unudagie.
30 Om någon slår ihjäl en annan, skall man, efter vittnens utsago, dräpa dråparen; men en enda persons vittnesmål är icke nog för att man skall kunna döma någon till döden.
“‘Ngʼato angʼata ma onego ngʼato nyaka negi kaka janek mana ka nitie joneno manyalo wacho ni notimore kamano. To onge ngʼama inyalo negi kuom wach janeno achiel kende.
31 I skolen icke taga lösen för en dråpares liv, om han är skyldig till döden, utan han skall straffas med döden.
“‘Kik ikaw asoya kuom ngʼatno moneko, nikech owinjore gi tho. Nyaka ngʼatno negi.
32 Ej heller skolen I taga lösen för att den som har flytt till en fristad skall före prästens död få vända tillbaka och bo i landet.
“‘Kik ikaw asoya kuom ngʼato angʼata moringo odhi e dala mar tony koparo ni inyalo weye mondo odog e lope owuon kapok jadolo maduongʼ otho.
33 I skolen icke ohelga det land där I ären; genom blod ohelgas landet, och försoning kan icke bringas för landet för det blod som har blivit utgjutet däri, annat än genom dens blod, som har utgjutit det.
“‘Kik udwany piny mudakie. Chwero remo dwanyo piny, kendo pwodhruok ok nyal tim ne piny modwany kuom chwero remo, makmana kokadho kuom remb ngʼatno mane ochwero remo.
34 I skolen icke orena landet där I bon, det i vars mitt jag har min boning, ty jag, HERREN, har min boning mitt ibland Israels barn.
Kik udwany piny mudakie gi remo kod kama adakie, nimar an, Jehova Nyasaye, adak e kind jo-Israel.’”
