4 Mosebok 35
1 Och HERREN talade till Mose på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko, och sade:
Hahoi Jeriko teng Jordan palang teng vah Moab tanghling dawk BAWIPA ni Mosi hah a pato.
2 Bjud Israels barn att de av de arvslotter de få till besittning skola åt leviterna giva städer att bo i; utmarker runt omkring dessa städer skolen I ock giva åt leviterna.
Isarel canaw hah kâpoe leih. A ram thung dawk Levihnaw o nahanlah kho poe awh naseh. Saring a pâ nahanlah kho tengpam hah Levihnaw na poe awh han.
3 Städerna skola de själva hava att bo i, men de tillhörande utmarkerna skola vara för deras dragare och deras boskap och alla deras övriga djur.
Kho a saknae kho tawn awh vaiteh, a tengpam pueng teh a maito hoi saringnaw a paca awh e a pâ nahanlah awm naseh.
4 Och städernas utmarker, som I skolen giva åt leviterna, skola sträcka sig tusen alnar från stadsmuren utåt på alla sidor.
Kho tengpam Levihnaw na poe awh hane teh, kho rapan petkâkalup lah dong 1000 touh akaw han.
5 Och utanför staden skolen I mäta upp på östra sidan två tusen alnar, på västra sidan två tusen alnar, på södra sidan två tusen alnar och på norra sidan två tusen alnar, med staden i mitten. Detta skola de få såsom utmarker till sina städer.
Hahoi tumdumnae alawilah hoi na bangnue awh vaiteh, kanîtholah dong 2000, akalah dong 2000, kanîloumlah dong 2000, atunglah dong 2000, alungui kho ao han. Hetnaw heh a ham awh e khopuinaw rapan alawilah han.
6 Och de städer som I given åt leviterna skola först och främst vara de sex fristäderna, vilka I skolen giva till det ändamålet att en dråpare må kunna fly till dem; vidare skolen I jämte dessa städer giva dem fyrtiotvå andra,
Levihnaw na poe awh hane khonaw thung dawkvah, tamikathetnaw a yawng nahane taruk touh na rawi awh han. Hothloilah kho 42 touh na thapsin han.
7 så att de städer som I given åt leviterna tillsammans utgöra fyrtioåtta städer, med tillhörande utmarker.
Levihnaw na poe hane khonaw pueng teh, a ram hoi kho 48 touh a pha han.
8 Och av dessa städer, som I skolen giva av Israels barns besittningsområde, skolen I taga flera ur den stam som är större, och färre ur den som är mindre. Var stam skall åt leviterna giva ett antal av sina städer, som svarar mot den arvedel han själv har fått.
Isarelnaw khosak nahan na poe e teh, kapap hah kapap na poe vaiteh, kayoun hah kayoun na poe han. Tami pueng ni a coe awh e ram apap e patetlah Levihnaw kho na poe awh han.
9 Och HERREN talade till Mose och sade:
BAWIPA ni Mosi hah a pato teh,
10 Tala till Israels barn och säg till dem: När I haven gått över Jordan, in i Kanaans land,
Isarel canaw hah pato nateh, ahnimouh koe Jordan na raka awh teh, Kanaan ram na kâen toteh,
11 skolen I utse åt eder vissa städer, som I skolen hava till fristäder, till vilka en dråpare som ouppsåtligen har dödat någon må kunna fly.
pouk laipalah tamikathet payon e teh a yawng vaiteh a kângue nahane kho na pouk pouh han.
12 Och dessa städer skolen I hava såsom tillflyktsorter undan blodshämnaren, så att dråparen slipper dö, förrän han har stått till rätta inför menigheten.
Tamimaya hmalah lawkceng hanlah a kangdue hoehnahlan, tamikathet payon e teh, ama a due hoeh nahanelah, hote khonaw teh moipathungkung ni a tawng navah a kângue awh nahanelah ao han.
13 Och de städer som I skolen giva till fristäder skola vara sex.
Hottelah, nangmouh hanlah kângue nahane kho na pouk awh hane teh kho 6 touh a pha han.
14 Tre av städerna skolen I giva på andra sidan Jordan, och de tre övriga städerna skolen I giva i själva Kanaans land;
Jordan namran lah kho kathum touh na pouk awh vaiteh, Kanaan ram lah kho kathum touh na pouk awh han. Kânguenae kho lah ao han.
15 dessa skola vara fristäder. Israels barn, såväl som främlingen och inhysesmannen som bor ibland dem skola hava dessa sex städer såsom tillflyktsorter, till vilka var och er som ouppsåtligen har dödat någon må kunna fly.
Isarel catounnaw hoi ahnimouh koe kaawm e imyinnaw hanlah kho 6 touh hah kânguenae kho lah ao han. Awi hawvah, tamikathet payonnaw ni a yawng awh han.
16 Men om någon slår en annan till döds med ett föremål av järn, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
Hatei, sum hoi tami hem boilah dout pawiteh, tamikathet e lah ao dawkvah, tamikathet e teh ama hai roup thei roeroe han.
17 Likaledes, om någon i sin hand har en sten med vilken ett dråpslag kan givas, och han därmed slår en annan till döds, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
Hahoi talung hoi tami kadout lah dei pawiteh, ayâ ka thet e lah ao dawkvah, ayâ ka thet e teh ama hai thei roeroe han.
18 Eller om någon i sin hand har ett föremål av trä varmed ett dråpslag kan givas, och han därmed slår en annan till döds, så är han en sannskyldig dråpare; en sådan skall straffas med döden.
Hahoi tami ni thing hoi tami kadout lah hem pawiteh, ayâ ka thet e lah ao dawkvah, ayâ ka thet e teh ama hai thei roeroe han.
19 Blodshämnaren må döda den dråparen; varhelst han träffar på honom må han döda honom.
Thiphu moipathungkung ni tami ka thet e teh tang a thei thai han. A hmu boum teh a thei han.
20 Likaledes om någon av hat stöter till en annan, eller med berått mod kastar något på honom; så att han dör,
Hahoi tami a hmuhma kecu dawk puenghoi dei tanawt nakunghai thoseh, sut pawp laihoi kadout lah a dêi nakunghai thoseh,
21 eller av fiendskap slår honom till döds med handen, då skall den som gav slaget straffas med döden, ty han är en sannskyldig dråpare; blodshämnaren må döda den dråparen, varhelst han träffar på honom
kâoun hoi kut hoi thaw lah koe dout pawiteh, kathetkung hah thei van hane roeroe lah ao. Bangkongtetpawiteh, tamikathetkung doeh. Thipaling moipathungkung ni a hmu nah tangkuem koe a thei han.
22 Men om någon av våda, utan fiendskap, stöter till en annan, eller utan berått mod kastar på honom något föremål, vad det vara må;
Hatei, kâoun kâtai dawk laipalah, a tanawt payon dawk nakunghai thoseh, lam hoi a pawp dawk tho laipalah, tami awm hoeh ti hoi a panue hoehnahlan vah, taran lah hai kaawm hoeh e,
23 eller om han, utan att se honom, med någon sten varmed dråpslag kan givas träffar honom, så att han dör, och detta utan att han var hans fiende eller hade för avsikt att skada honom,
pataw nahan poe hanlah hai kâcai hoeh eiteh, talung hoi koe dêi lah dout payon pawiteh,
24 då skall menigheten döma mellan den som gav slaget och blodshämnaren, enligt här givna föreskrifter.
tamimaya ni hete lawkcengnae kâlawk patetlah kathetkung hoi thipaling moipathungkung hanlah lawk a ceng awh han.
25 Och menigheten skall rädda dråparen ur blodshämnarens hand, och menigheten skall låta honom vända tillbaka till fristaden dit han hade flytt, och där skall han stanna kvar, till dess den med helig olja smorde översteprästen dör.
Hahoi tamimaya ni tamikathetkung hah thipaling moipathungkung koehoi a la ring awh vaiteh, tamimaya ni a yawng nahane kânguenae kho dawk ao sak awh han. Satui kathoung hoi awi e vaihma kacue ka tawk lahun e a due hoehroukrak haw vah ao han.
26 Men om dråparen går utom området för den fristad dit han har flytt,
Hatei, bangpatet e tueng pueng dawk hai tami ka thet e teh, a yawngnae kânguenae kho, khori hloilah cet pawiteh,
27 och blodshämnaren då, när han träffar på honom utom hans fristads område, dräper dråparen, så vilar ingen blodskuld på honom.
thipaling moipathungkung ni kânguenae kho hloilah hmawt boilah thet pawiteh, thipaling dawk yonpennae awm mahoeh.
28 Ty i sin fristad skall en dråpare stanna kvar, till dess översteprästen dör; men efter översteprästens död må han vända tillbaka till den ort där han har sin besittning.
Bangkongtetpawiteh, vaihma kacue a due hoehroukrak, kânguenae kho dawk pou o hanlah ao. Vaihma a due hnukkhu, hote tami ka thet e teh ama onae kho dawk a ban han.
29 Och detta skall vara en rättsstadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta.
Hatei, hnonaw pueng hah na catounnaw totouh na o awh nah tangkuem koe lawkceng e lah ao han.
30 Om någon slår ihjäl en annan, skall man, efter vittnens utsago, dräpa dråparen; men en enda persons vittnesmål är icke nog för att man skall kunna döma någon till döden.
Tami bangpatet ni nakunghai tami thet pawiteh, tamikathetkung teh kapanuekkhaikung e pahni dawk lawk a tâco sak e lawk lahoi thei lah ao han. Hatei, kapanuekkhaikung buet touh dueng e a pahni dawk e lawk pawiteh, thei khai nahanelah khout hoeh.
31 I skolen icke taga lösen för en dråpares liv, om han är skyldig till döden, utan han skall straffas med döden.
Tami kathetkung teh na ratang awh mahoeh. Bangkongtetpawiteh, due han kamcu totouh yonpen e lah ao toung dawkvah, na thei awh roeroe han.
32 Ej heller skolen I taga lösen för att den som har flytt till en fristad skall före prästens död få vända tillbaka och bo i landet.
Kânguenae kho dawk ka yawng e tami teh, hatnae tueng dawk vaihma kacue ka tawk e a due hoehroukrak a onae khoruem dawk bout ban thai nahan, ratang thai mahoeh.
33 I skolen icke ohelga det land där I ären; genom blod ohelgas landet, och försoning kan icke bringas för landet för det blod som har blivit utgjutet däri, annat än genom dens blod, som har utgjutit det.
Hatdawkvah, na onae ram na khin sak mahoeh. Bangkongtetpawiteh, thipaling ni ram hah a khin sak teh, ram a dam nahanlah, thipalawngkung e thipaling hoi dueng doeh yontha thai lah ao.
34 I skolen icke orena landet där I bon, det i vars mitt jag har min boning, ty jag, HERREN, har min boning mitt ibland Israels barn.
Hatdawkvah, a lungui e khosaknae na coe awh e ram teh, na khinsak awh mahoeh. Bangkongtetpawiteh, kai Jehovah teh Isarel catounnaw koe ka o tet pouh telah ati.
