4 Mosebok 33
1 Dessa voro Israels barns lägerplatser, när de drogo ut ur Egyptens land, efter sina härskaror, anförda av Mose och Aron.
Dit zijn de reizen der kinderen Israels, die uit Egypteland uitgetogen zijn, naar hun heiren, door de hand van Mozes en Aaron.
2 Och Mose upptecknade på HERRENS befallning deras uppbrottsorter, alltefter som de ändrade lägerplats. Och dessa voro nu deras lägerplatser, alltefter som uppbrottsorterna följde på varandra:
En Mozes schreef hun uittochten, naar hun reizen, naar den mond des HEEREN; en dit zijn hun reizen, naar hun uittochten.
3 De bröto upp från Rameses i första månaden, på femtonde dagen i första månaden. Dagen efter påskhögtiden drogo Israels barn ut med upplyft hand inför alla egyptiers ögon,
Zij reisden dan van Rameses; in de eerste maand, op den vijftienden dag der eerste maand, des anderen daags van het pascha, togen de kinderen Israels uit door een hoge hand, voor de ogen van alle Egyptenaren;
4 under det att egyptierna begrovo dem som HERREN hade slagit bland dem, alla de förstfödda, då när HERREN höll dom över deras gudar.
Als de Egyptenaars begroeven degenen, welke de HEERE onder hen geslagen had, alle eerstgeborenen; ook had de HEERE gerichten geoefend aan hun goden.
5 Så bröto nu Israels barn upp från Rameses och lägrade sig i Suckot.
Als de kinderen Israels van Rameses verreisd waren, zo legerden zij zich te Sukkoth.
6 Och de bröto upp från Suckot och lägrade sig i Etam, där öknen begynte.
En zij verreisden van Sukkoth, en legerden zich in Etham, hetwelk aan het einde der woestijn is.
7 Och de bröto upp från Etam och vände om till Pi-Hahirot, som ligger mitt emot Baal-Sefon, och lägrade sig framför Migdol.
En zij verreisden van Etham, en keerden weder naar Pi-hachiroth, dat tegenover Baal-Sefon is, en zij legerden zich voor Migdol.
8 Och de bröto upp från Hahirot och gingo mitt igenom havet in i öknen och tågade så tre dagsresor i Etams öken och lägrade sig i Mara.
En zij verreisden van Hachiroth, en gingen over, door het midden van de zee, naar de woestijn, en zij gingen drie dagreizen in de woestijn Etham, en legerden zich in Mara.
9 Och de bröto upp från Mara och kommo till Elim; och i Elim funnos tolv vattenkällor och sjuttio palmträd, och de lägrade sig där.
En zij verreisden van Mara, en kwamen te Elim; in Elim nu waren twaalf waterfonteinen en zeventig palmbomen, en zij legerden zich aldaar.
10 Och de bröto upp från Elim och lägrade sig vid Röda havet.
En zij verreisden van Elim, en legerden zich aan de Schelfzee.
11 Och de bröto upp från Röda havet och lägrade sig i öknen Sin.
En zij verreisden van de Schelfzee, en legerden zich in de woestijn Sin.
12 Och de bröto upp från öknen Sin och lägrade sig i Dofka.
En zij verreisden uit de woestijn Sin, en zij legerden zich in Dofka.
13 Och de bröto upp från Dofka och lägrade sig i Alus.
En zij verreisden van Dofka, en legerden zich in Aluz.
14 Och de bröto upp från Alus och lägrade sig i Refidim, och där fanns intet vatten åt folket att dricka.
En zij verreisden van Aluz, en legerden zich in Rafidim; doch daar was geen water voor het volk, om te drinken.
15 Och de bröto upp från Refidim och lägrade sig i Sinais öken.
En zij verreisden van Rafidim, en legerden zich in de woestijn van Sinai.
16 Och de bröto upp från Sinais öken och lägrade sig i Kibrot-Hattaava.
En zij verreisden uit de woestijn van Sinai, en legerden zich in Kibroth-Thaava.
17 Och de bröto upp från Kibrot-Hattaava och lägrade sig i Haserot.
En zij verreisden van Kibroth-Thaava, en legerden zich in Hazeroth.
18 Och de bröto upp från Haserot och lägrade sig i Ritma.
En zij verreisden van Hazeroth, en legerden zich in Rithma.
19 Och de bröto upp från Ritma och lägrade sig i Rimmon-Peres.
En zij verreisden van Rithma, en legerden zich in Rimmon-Perez.
20 Och de bröto upp från Rimmon-Peres och lägrade sig i Libna.
En zij verreisden van Rimmon-Perez, en legerden zich in Libna.
21 Och de bröto upp från Libna och lägrade sig i Rissa.
En zij verreisden van Libna, en legerden zich in Rissa.
22 Och de bröto upp från Rissa och lägrade sig i Kehelata.
En zij verreisden van Rissa, en legerden zich in Kehelatha.
23 Och de bröto upp från Kehelata och lägrade sig vid berget Sefer.
En zij verreisden van Kehelatha, en legerden zich in het gebergte van Safer.
24 Och de bröto upp från berget Sefer och lägrade sig i Harada.
En zij verreisden van het gebergte Safer, en legerden zich in Harada.
25 Och de bröto upp från Harada och lägrade sig i Makhelot.
En zij verreisden van Harada, en legerden zich in Makheloth.
26 Och de bröto upp från Makhelot och lägrade sig i Tahat.
En zij verreisden van Makheloth, en legerden zich in Tachath.
27 Och de bröto upp från Tahat och lägrade sig i Tera.
En zij verreisden van Tachath, en legerden zich in Tharah.
28 Och de bröto upp från Tera och lägrade sig i Mitka.
En zij verreisden van Tharah, en legerden zich in Mithka.
29 Och de bröto upp från Mitka och lägrade sig i Hasmona.
En zij verreisden van Mithka, en legerden zich in Hasmona.
30 Och de bröto upp från Hasmona och lägrade sig i Moserot.
En zij verreisden van Hasmona, en legerden zich in Moseroth.
31 Och de bröto upp från Moserot och lägrade sig i Bene-Jaakan.
En zij verreisden van Moseroth, en legerden zich in Bene-Jaakan.
32 Och de bröto upp från Bene-Jaakan och lägrade sig i Hor-Haggidgad.
En zij verreisden van Bene-Jaakan, en legerden zich in Hor-Gidgad.
33 Och de bröto upp från Hor-Haggidgad och lägrade sig i Jotbata.
En zij verreisden van Hor-gidgad, en legerden zich in Jotbatha.
34 Och de bröto upp från Jotbata och lägrade sig i Abrona.
En zij verreisden van Jotbatha, en legerden zich in Abrona.
35 och de bröto upp från Abrona och lägrade sig i Esjon-Geber.
En zij verreisden van Abrona, en legerden zich in Ezeon-Geber.
36 Och de bröto upp från Esjon-Geber och lägrade sig i öknen Sin, det är Kades.
En zij verreisden van Ezeon-Geber, en legerden zich in de woestijn Zin, dat is Kades.
37 Och de bröto upp från Kades och lägrade sig vid berget Hor, på gränsen till Edoms land.
En zij verreisden van Kades, en legerden zich aan den berg Hor, aan het einde des lands van Edom.
38 Och prästen Aron steg upp på berget Hor, efter HERRENS befallning, och dog där i det fyrtionde året efter Israels barns uttåg ur Egyptens land, i femte månaden, på första dagen i månaden.
Toen ging de priester Aaron op den berg Hor, naar den mond des HEEREN, en stierf aldaar, in het veertigste jaar na den uittocht van de kinderen Israels uit Egypteland, in de vijfde maand, op den eersten der maand.
39 Och Aron var ett hundra tjugutre år gammal, när han dog på berget Hor.
Aaron nu was honderd drie en twintig jaren oud, als hij stierf op den berg Hor.
40 Och konungen i Arad, kananéen, som bodde i Sydlandet i Kanaans land, fick nu höra att Israels barn voro i antågande.
En de Kanaaniet, de koning van Harad, die in het zuiden woonde in het land Kanaan, hoorde, dat de kinderen Israels aankwamen.
41 Och de bröto upp från berget Hor och lägrade sig i Salmona.
En zij verreisden van den berg Hor, en legerden zich in Zalmona.
42 Och de bröto upp från Salmona och lägrade sig i Punon.
En zij verreisden van Zalmona, en legerden zich in Funon.
43 Och de bröto upp från Punon och lägrade sig i Obot.
En zij verreisden van Funon, en legerden zich in Oboth.
44 Och de bröto upp från Obot och lägrade sig i Ije-Haabarim vid Moabs gräns.
En zij verreisden van Oboth, en legerden zich aan de heuvelen van Abarim, in de landpale van Moab.
45 Och de bröto upp från Ijim och lägrade sig i Dibon-Gad.
En zij verreisden van de heuvelen van Abarim, en legerden zich in Dibon-Gad.
46 Och de bröto upp från Dibon-Gad och lägrade sig i Almon-Diblataima.
En zij verreisden van Dibon-Gad, en legerden zich in Almon-Diblathaim.
47 Och de bröto upp från Almon-Diblataima och lägrade sig vid Abarimbergen, framför Nebo.
En zij verreisden van Almon-Diblathaim, en legerden zich in de bergen Abarim, tegen Nebo.
48 Och de bröto upp från Abarimbergen och lägrade sig på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko.
En zij verreisden van de bergen Abarim, en legerden zich in de vlakke velden der Moabieten, aan de Jordaan van Jericho.
49 Och deras läger vid Jordan sträckte sig från Bet-Hajesimot ända till Abel-Hassitim på Moabs hedar.
En zij legerden zich aan de Jordaan van Beth-Jesimoth, tot aan Abel-Sittim, in de vlakke velden der Moabieten.
50 Och HERREN talade till Mose på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko, och sade:
En de HEERE sprak tot Mozes, in de vlakke velden der Moabieten, aan de Jordaan van Jericho, zeggende:
51 Tala till Israels barn och säg till dem: När I haven gått över Jordan, in i Kanaans land,
Spreek tot de kinderen Israels, en zeg tot hen: Wanneer gijlieden over de Jordaan zult gegaan zijn in het land Kanaan;
52 skolen I fördriva landets alla inbyggare för eder, och I skolen förstöra alla deras stenar med inhuggna bilder, och alla deras gjutna beläten skolen I förstöra, och alla deras offerhöjder skolen I ödelägga.
Zo zult gij alle inwoners des lands voor uw aangezicht uit de bezitting verdrijven, en al hun beeltenissen verderven; ook zult gij al hun gegotene beelden verderven, en al hun hoogten verdelgen.
53 Och I skolen intaga landet och bosätta eder där, ty åt eder har jag givit landet till besittning.
En gij zult het land in erfelijke bezitting nemen, en daarin wonen; want Ik heb u dat land gegeven, om hetzelve erfelijk te bezitten.
54 Och I skolen utskifta landet såsom arvedel åt eder genom lottkastning efter edra släkter; åt en större stam skolen I giva en större arvedel, och åt en mindre stam en mindre arvedel; var och en skall få sin del där lotten bestämmer att han skall hava den; efter edra fädernestammar skolen I utskifta landet såsom arvedel åt eder.
En gij zult het land in erfelijke bezitting nemen door het lot, naar uw geslachten; dengenen, die veel zijn, zult gij hun erfenis meerder maken, en dien, die weinig zijn, zult gij hun erfenis minder maken; waarheen voor iemand het lot zal uitgaan, dat zal hij hebben; naar de stammen uwer vaderen zult gij de erfenis nemen.
55 Men om I icke fördriven landets inbyggare för eder, så skola de som I låten vara kvar av dem bliva törnen i edra ögon och taggar i edra sidor, och skola tränga eder i landet där I bon.
Maar indien gij de inwoners des lands niet voor uw aangezicht uit de bezitting zult verdrijven, zo zal het geschieden, dat, die gij van hen zult laten overblijven, tot doornen zullen zijn in uw ogen, en tot prikkelen in uw zijden, en u zullen benauwen op het land, waarin gij woont.
56 Och då skall jag göra med eder så, som jag hade tänkt göra med dem.
En het zal geschieden, dat Ik u zal doen, gelijk als Ik hun dacht te doen.
