4 Mosebok 20

1 Och Israels barn, hela menigheten, kommo in i öknen Sin i den första månaden, och folket stannade i Kades; där dog Mirjam och blev där också begraven.

And the sons of Israel, even the whole congregation, came into the wilderness of Zin in the first month, and the people abode in Kadesh. And Miriam died there, and was buried there.

2 Och menigheten hade intet vatten; då församlade de sig emot Mose och Aron.

And there was no water for the congregation, and they assembled themselves together against Moses and against Aaron.

3 Och folket begynte tvista med Mose och sade: »O att också vi hade fått förgås, när våra broder förgingos inför HERRENS ansikte!

And the people strove with Moses, and spoke, saying, Would that we had died when our brothers died before Jehovah!

4 Varför haven I fört HERRENS församling in i denna öken, så att vi och vår boskap måste dö här?

And why have ye brought the assembly of Jehovah into this wilderness, that we should die there, we and our beasts?

5 Och varför haven I fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna svåra plats, där varken säd eller fikonträd eller vinträd eller granatträd växa, och där intet vatten finnes att dricka?»

And why have ye made us to come up out of Egypt, to bring us in to this evil place? It is no place of seed, or of figs, or of vines, or of pomegranates, neither is there any water to drink.

6 Men Mose och Aron gingo bort ifrån församlingen till uppenbarelsetältets ingång och föllo ned på sina ansikten. Då visade sig HERRENS härlighet för dem.

And Moses and Aaron went from the presence of the assembly to the door of the tent of meeting, and fell upon their faces. And the glory of Jehovah appeared to them.

7 Och HERREN talade till Mose och sade:

And Jehovah spoke to Moses, saying,

8 »Tag staven, och församla menigheten, du med din broder Aron, och talen till klippan inför deras ögon, så skall den giva vatten ifrån sig; så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och giver menigheten och dess boskap att dricka.

Take the rod, and assemble the congregation, thou, and Aaron thy brother, and speak ye to the rock before their eyes, that it give forth its water, and thou shall bring forth water to them out of the rock. So thou shall give the congregation and their cattle drink.

9 Då tog Mose stav en från dess plats inför HERRENS ansikte, såsom han hade bjudit honom.

And Moses took the rod from before Jehovah, as he commanded him.

10 Och Mose och Aron sammankallade församlingen framför klippan; där sade han till dem: »Hören nu, I gensträvige; kunna vi väl ur denna klippa skaffa fram vatten åt eder?»

And Moses and Aaron gathered the assembly together before the rock, and he said to them, Hear now, ye rebels. Shall we bring forth water to you out of this rock?

11 Och Mose lyfte upp sin hand och slog på klippan med sin stav två gånger; då kom mycket vatten ut, så att menigheten och dess boskap fick dricka.

And Moses lifted up his hand, and smote the rock with his rod twice, and water came forth abundantly. And the congregation drank, and their cattle.

12 Men HERREN sade till Mose och Aron: »Eftersom I icke trodden på mig och icke höllen mig helig inför Israels barns ögon, därför skolen I icke få föra denna församling in i det land som jag har givit dem.»

And Jehovah said to Moses and Aaron, Because ye did not believe in me, to sanctify me in the eyes of the sons of Israel, therefore ye shall not bring this assembly into the land which I have given them.

13 Detta var Meribas vatten, där Israels barn tvistade med HERREN, och där han bevisade sig helig på dem.

These are the waters of Meribah, because the sons of Israel strove with Jehovah, and he was sanctified in them.

14 Och Mose skickade sändebud från Kades till konungen i Edom och lät säga: »Så säger din broder Israel: Du känner alla de vedermödor som vi hava haft att utstå,

And Moses sent messengers from Kadesh to the king of Edom, Thus says thy brother Israel, Thou know all the travail that has befallen us,

15 huru våra fäder drogo ned till Egypten, och huru vi bodde i Egypten i lång tid, och huru vi och våra fäder blevo illa behandlade av egyptierna.

how our fathers went down into Egypt, and we dwelt in Egypt a long time. And the Egyptians dealt ill with us and our fathers.

16 Men vi ropade till HERREN, och han hörde vår röst och sände en ängel som förde oss ut ur Egypten; och se, vi äro nu i Kades, staden som ligger vid gränsen till ditt område.

And when we cried to Jehovah, he heard our voice, and sent an agent, and brought us forth out of Egypt. And, behold, we are in Kadesh, a city in the outermost of thy border.

17 Låt oss tåga genom ditt land. Vi skola icke taga vägen över åkrar och vingårdar, och icke dricka vatten ur brunnarna; stora vägen skola vi gå, utan att vika av vare sig till höger eller till vänster, till dess vi hava kommit igenom ditt område.»

Let us pass, I pray thee, through thy land. We will not pass through field or through vineyard, neither will we drink of the water of the wells. We will go along the king's highway. We will not turn aside to the right hand nor to the left, until we have passed thy border.

18 Men Edom svarade honom: »Du får icke tåga genom mitt land. Om du det gör, skall jag draga ut emot dig med svärd.»

And Edom said to him, Thou shall not pass through me, lest I come out with the sword against thee.

19 Men Israels barn sade till honom: »På den allmänna farvägen skola vi draga fram, och om jag eller min boskap dricker av ditt vatten, skall jag betala det. Jag begär ju ingenting: allenast att få tåga vägen fram härigenom.»

And the sons of Israel said to him, We will go up by the highway. And if we drink of thy water, I and my cattle, then will I give the price of it. Only let me, without doing anything, pass through on my feet.

20 Han svarade: »Nej, du får icke tåga härigenom.» Och Edom drog ut mot honom med mycket folk och ned stor makt.

And he said, Thou shall not pass through. And Edom came out against him with many people, and with a strong hand.

21 Då alltså Edom icke tillstadde Israel att tåga genom sitt område, vek Israel av och gick undan för honom.

Thus Edom refused to give Israel passage through his border. Therefore Israel turned away from him.

22 Och de bröto upp från Kades. Och Israels barn, hela menigheten, kommo till berget Hor.

And they journeyed from Kadesh, and the sons of Israel, even the whole congregation, came to mount Hor.

23 Och HERREN talade till Aron på berget Hor, vid gränsen till Edoms land, och sade:

And Jehovah spoke to Moses and Aaron in mount Hor, by the border of the land of Edom, saying,

24 »Aron skall samlas till sina fäder: han skall icke komma in i det land som jag har givit åt Israels barn; ty I voren gensträviga mot min befallning vid Meribas vatten.

Aaron shall be gathered to his people, for he shall not enter into the land which I have given to the sons of Israel, because ye rebelled against my word at the waters of Meribah.

25 Tag nu Aron och hans son Eleasar med dig, och för dem upp på berget Hor,

Take Aaron and Eleazar his son, and bring them up to mount Hor,

26 och tag av Aron hans kläder och sätt dem på hans son Eleasar. Så skall Aron samlas till sina fäder och I dö där.»

and strip Aaron of his garments, and put them upon Eleazar his son. And Aaron shall be gathered, and shall die there.

27 Och Mose gjorde såsom HERREN hade bjudit; och de stego upp på berget Hor inför hela menighetens ögon.

And Moses did as Jehovah commanded. And they went up into mount Hor in the sight of all the congregation.

28 Och Mose tog av Aron hans kläder och satte dem på hans son Eleasar. Och Aron dog där uppe på bergets topp; men Mose och Eleasar stego ned från berget.

And Moses stripped Aaron of his garments, and put them upon Eleazar his son. And Aaron died there on the top of the mount, and Moses and Eleazar came down from the mount.

29 Och när hela menigheten förnam att Aron hade givit upp andan, begräto de honom i trettio dagar, hela Israels hus.

And when all the congregation saw that Aaron was dead, they wept for Aaron thirty days, even all the house of Israel.