4 Mosebok 13
1 Därefter bröt folket upp från Haserot och lägrade sig i öknen Paran.
Pakaiyin Mose henga thu hichengse hi aseijin ahi.
2 Och HERREN talade till Mose och sade:
Canaan gam gakhol toh ding Pasal ho jouse chuga hetchen sahtan, gam chu keiman Israelte kapeh ding ahitai Pasal khat cheh phung dungjuiya lamkai hinah jallin acheding in ngense cheh un.
3 »Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem.»
Hichun Mose’n Pathen in anganse na dungjuiyin abol in, gamthip lah’a pat chun Mose’n Pasal somleni Israel phungsom le ni ho lamkai ho chu ngahmun apat’nin asol doh in ahi.
4 Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn.
Ama cheh phung min chule alamkai ho chu; Reuben-Shammur, Zuar chapa ahiuve.
5 Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son;
Simeon-Shaphat, Hori chapa ahin,
6 av Simeons stam: Safat, Horis son;
Judah-Cazb hi Jiphanneh chapa ahi.
7 av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son;
Issachar- Igal hi Joseph chapa ahiye.
8 av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son;
Ephraim-Hosea hi nun chapa ahi.
9 av Efraims stam: Hosea, Nuns son;
Benjamin- Pate hi phunglmakai Raphu chapa ahiye.
10 av Benjamins stam: Palti, Rafus son;
Zebulun- Gadad hi Lamkai Guset chapa ahiye.
11 av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son;
Manasseh- Gadi hi joseph chapa ahin suse chapa ahiye.
12 av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son;
Dan- Ammiel hi Lamkai Gemnah chapa ahi.
13 av Dans stam: Ammiel, Gemallis son;
Asher- Sethan lamkai Michal chapa ahi.
14 av Asers stam: Setur, Mikaels son;
Napthali-Nabi hi Vophsi chapa ahi.
15 av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son;
Gad- Guel hi mala chapa ahi.
16 av Gads stam; Geuel, Makis son.
Amaho chengse hi Mose’n gamkhol chin ding nga alhen doh ho, Mose’n Hosea chule Nun chapa amachu akouvin Joshua min asah tai.
17 Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.
Mose’n hiche Pasal a soldoh ho chu hiche thugah na ho chu aneiyun gam leiset kholchil ding nga nganse na anei dung juiyin nangho cheuvin sahlam mah negar hopat un thinglhang lam naho diu ahi, ati.
18 Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: »Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden.
Cheuvin lang gam umdan ijakai kholchilna ganei jun lang mihem um dol jong hinve chil unlang, hiche muna cheng ding chu mi ijat adol ding ham tijong hinkhol un, ati.
19 Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,
Amaho chenna gamho chu apha ham, aseham akhosah dan u ijakai hinkhol un chule khopi umdan jong hinve chil un.
20 och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer,
Leiset chu thao putna ham ahilouleh gamgo apha lou ham? Hilai kom dunga chu thing phung tamtah umham? Thei phung thing phung aga hoi pen tah vetchil dia na hinpoh diu ahi.
21 och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt.» Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna
Hichun achie tou un Zin gamthip apat akhol chil un Rebob kiti gei chu Leboh Hamath kom dung gei chu abonchan gakholsoh keiyun.
22 Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.
Sahlam ahoh paovin gamthip kiti mun chu ajot paovin chuin Hebron alhung tauve. Hikom mun chu Amal chilhah te ahin Sheshal chule Tamal ho chun ana um uve. Hebron khopi chu Egypt khopi Zoan kiti sanga kum-sagi masanga kisem masa ahi.
23 De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten.
Amahon Eschort phaicham ahin phah uchun lengpi thei boh khat ahin sat lhauvin amani kikah ah ahin polut un chuleh kolbu thei jong Olive phung jong jaonan ahinpo lhonne.
24 Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.
Hiche lai mun chu Eschort phaicham aki tin ahi. Ajeh chu Israel mihon hikomma chu lengpi thei avat u ahi.
25 Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av.
Ni somli jen gam le go kholchih na anei jou phat un Pasal ho chu ahung kinung le gam tauve.
26 Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.
Tun amaho ahung ki nung le taovin Mose le Aaron kom ahin chule Israel mipi jouse jong chu Paran gamthip ma chun aum un ahi.
27 De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt.
Hichun amahon Mose jah hiti hin asei un, keiho nei nganse nauva kaga che un gam leiset vedin, hiche gam hi khoiju le bongnoi lonna chule hichengse hi gamsunga gasoh ho ahi.
28 De förtäljde för honom och sade: »Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt.
Ahinlah hilai gamma umho chu thil bolthei na hangsan tah ahiuvin, khopi ho jong chu hoitah in aveng tup un amel’u jong alen theiyin hikomma chun Anak mite a khosa uvin ahi.
29 Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.
Amalek mite vang noilam alouvin, hit mite ahin Amor mite ho jouse thinglhang lam aloh soh un, chuleh Cannan mite vang'in Jordan phai vadung lang tui khanglen kom lang aloh soh hellun ahi.
30 Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan.»
Ahinlah Caleb in mipi ho chu aphoh thip in Mose heng lam adin ahung taovin, Caleb in hitin aseiyin, eiho che’u hitin hiche gam chu lahlut ding ngaito tauhite, ajeh chu hiche mite hi ijo teidiu ahi.
31 Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: »Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga.»
Amavang Caleb toh gam kholle a che ho lah mi phabep loi chu anom pouvin, Anak mite ho chu eiho sanga hat jo ahiuvin, eiho Amaho chu ima ilo theilou diu ahi tin asei uve.
32 Men de män som hade varit däruppe med honom sade: »Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka.»
Hichun Amaho lah’a mi phabep loi chun hiche thupha lou hi Israel mite lah’a ahin sei phong uvin ahi. Gam leiset keiman ka khol chil jou pon nang ho gam neite ahat theiyun Amahon hetman louva eisuhgam jeng theiyu ahi, ati.
33 Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: »Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk. Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.
Keihon Anak mite chu kamu uvin amaho toh teding in eiho hi khongbai tabang bep ihiuvin Anak mite jeng in jong hitia chu eigellu ahiye.
