Nehemja 9

1 Men på tjugufjärde dagen i samma månad församlade sig Israels barn och höllo fasta och klädde sig i sorgdräkt och strödde jord på sina huvuden.

Ngelanga lamatshumi amabili lane aleyonyanga, ama-Israyeli ahlangana ndawonye, azila ukudla egqoke amasaka njalo bezithele uthuli emakhanda abo.

2 Och de som voro av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och trädde så fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar.

Labo ababengabako-Israyeli ngomdabuko bazehlukanisa kwabezizwe. Bema ezindaweni zabo bavuma izono zabo lobubi babokhokho babo.

3 Och de stodo upp, var och en på sin plats, och man föreläste ur HERRENS, deras Guds, lagbok under en fjärdedel av dagen; och under en annan fjärdedel bekände de sina synder och tillbådo HERREN, sin Gud.

Bema khonapho ababekhona babala eNcwadini yoMthetho kaThixo uNkulunkulu wabo okwengxenye yesine yosuku, kwathi enye ingxenye yesine babevuma izono zabo njalo bekhonza uThixo uNkulunkulu wabo.

4 Och Jesua och Bani, Kadmiel, Sebanja, Bunni, Serebja, Bani och Kenani trädde upp på leviternas upphöjning och ropade med hög röst till HERREN, sin Gud.

Ethaleni kwakumi abaLevi, uJeshuwa, loBhani, loKhadimiyeli, loShebhaniya, loBhuni, loSherebhiya, loBhani loKhenani, abamemeza baqongisa amazwi kuThixo uNkulunkulu wabo.

5 Och leviterna Jesua och Kadmiel, Bani, Hasabneja, Serebja, Hodia, Sebanja och Petaja sade: »Stån upp och loven HERREN, eder Gud, från evighet till evighet. Ja, lovat vare ditt härliga namn, som är upphöjt över allt lov och pris.

Njalo abaLevi ababalisa uJeshuwa, loKhadimiyeli, loBhani, loHashabhineya, loSherebhiya, loHodiya, loShebhaniya, loPhethahiya bathi: “Sukumani lidumise uThixo uNkulunkulu wenu, okhona kusukela phakade kuze kube phakade. Libusisiwe ibizo lakho elingcwele, sengathi lingaphakanyiswa ngaphezulu kwakho konke ukubusiswa lokudunyiswa.

6 Du allena är HERREN. Du har gjort himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara, jorden och allt vad därpå är, haven och allt vad som är i dem, och det är du som behåller det allt vid liv; och himmelens härskara tillbeder dig.

Wena wedwa unguThixo. Wenza amazulu, kanye lamazulu aphezukonke, lazozonke izinkanyezi zawo, umhlaba lakho konke okukuwo, inlwandle lakho konke okukuzo. Uyapha ukuphila kukho konke, lamabutho wonke asezulwini ayakukhonza.

7 Du är HERREN Gud, som utvalde Abram och förde honom ut från det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham.

UnguThixo uNkulunkulu, owakhetha u-Abhrama wamkhupha e-Uri lamaKhaladiya wambiza ngokuthi ngu-Abhrahama.

8 Och du fann hans hjärta fast i tron inför dig, och du slöt med honom det förbundet att du skulle giva åt hans säd kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, jebuséernas och girgaséernas land, ja, giva det åt dem; och du uppfyllde dina ord, ty du är rättfärdig.

Wabona ukuthi inhliziyo yakhe yayithembekile kuwe, ngakho wenza isivumelwano laye ukupha izizukulwane zakhe ilizwe lamaKhenani, lamaHithi, lama-Amori, lamaPherizi, lamaJebusi lamaGigashi. Usigcinile isithembiso sakho ngoba ulungile.

9 Och du såg till våra fäders betryck i Egypten och hörde deras rop vid Röda havet.

Wakubona ukuhlupheka kwabokhokho bethu eGibhithe; wezwa ukukhala kwabo eLwandle oluBomvu.

10 Du gjorde tecken och under på Farao och på alla hans tjänare och på allt folket i hans land; ty du förnam att dessa handlade övermodigt mot dem, och du gjorde dig ett namn, som är detsamma än i dag.

Wathumela izibonakaliso ezingumangaliso lezimanga kuFaro, kuzozonke izinduna zakhe lakubo bonke abantu belizwe lakhe, ngoba wawukwazi ukuthi amaGibhithe abaphatha njani ngodlakela. Wazenzela ibizo, elimiyo kuze kube lamuhla.

11 Havet klöv du itu för dem, så att de gingo mitt igenom havet på torr mark; men deras förföljare lät du sjunka i djupet såsom stenar, i väldiga vatten.

Walwehlukanisa ulwandle phambi kwabo, ukuze bedlule kulo emhlabathini owomileyo, kodwa waphosela labo ababebaxhuma ekujuleni, njengelitshe liphoselwa ethwaceni lwamanzi.

12 Du ledde dem om dagen med en molnstod, och om natten med en eldstod, för att lysa dem på den väg de skulle gå.

Emini wawubakhokhela ngensika yeyezi, ebusuku ngensika yomlilo ukubapha ukukhanya endleleni ababehamba ngayo.

13 Och du steg ned på berget Sinai och talade till dem från himmelen och gav dem rättfärdiga rätter och riktiga lagar, goda stadgar och bud.

Wehla weza eNtabeni yaseSinayi; wakhuluma kubo usezulwini. Wabapha izimiso lemithetho eqondileyo njalo elungileyo, lezimemezelo lemilayo elungileyo.

14 Du gav dem kunskap om din heliga sabbat och gav dem bud och stadgar och lag genom din tjänare Mose.

Wabazisa ngeSabatha lakho elingcwele njalo wabapha imilayo, lezimiso lemithetho ngenceku yakho uMosi.

15 Och du gav dem bröd från himmelen, när de hungrade, och lät vatten komma ut ur klippan, när de törstade; och du tillsade dem att gå och taga i besittning det land som du med upplyft hand hade lovat giva åt dem.

Ngesikhathi belambile wabapha isinkwa sivela ezulwini njalo ekomeni kwabo wabalethela amanzi ephuma edwaleni; wabatshela ukuthi bangene balithathe ilizwe owafunga uphakamisa isandla ukubapha.

16 Men våra fäder, de voro övermodiga; de voro hårdnackade, så att de icke hörde på dina bud.

Kodwa bona, okhokho bethu, baba yiziqholo baqinisa intamo, kabaze balalela imilayo yakho.

17 De ville icke höra och tänkte icke på de under som du hade gjort med dem, utan voro hårdnackade och valde i sin gensträvighet en anförare, för att vända tillbaka till sin träldom. Men du är en förlåtande Gud, nådig och barmhärtig, långmodig och stor i mildhet; och du övergav dem icke.

Bala ukulalela njalo behluleka ukukhumbula izimanga owazenzayo phakathi kwabo. Baqinisa intamo kwathi ekuhlamukeni kwabo bakhetha umkhokheli ukuze babuyele ebugqilini babo. Kodwa unguNkulunkulu oxolelayo, olomusa lesihawu, ophuza ukuthukuthela kodwa wandile ngothando. Ngakho kawubafulathelanga,

18 Nej, fastän de gjorde åt sig en gjuten kalv och sade: 'Detta är din Gud, han som har fört dig upp ur Egypten', och fastän de gjorde sig skyldiga till stora hädelser,

lalapho sebezibumbele isithombe sethole besithi, ‘Lo ngunkulunkulu wenu owalikhuphayo eGibhithe,’ lanxa benze amanyala esabekayo.

19 så övergav du dem likväl icke i öknen, efter din stora barmhärtighet. Molnstoden vek om dagen icke ifrån dem, utan ledde dem på vägen, ej heller eldstoden om natten, utan lyste dem på den väg de skulle gå.

Ngenxa yesihawu sakho esikhulu kawubakhalalanga enkangala. Emini insika yeyezi kayikhawulanga ukubakhokhela endleleni yabo, loba insika yomlilo ebusuku ukukhanyisa indlela ababemele bahambe ngayo.

20 Din gode Ande sände du att undervisa dem, och ditt manna förvägrade du icke deras mun, och vatten gav du dem, när de törstade.

Wanika uMoya wakho omuhle ukubafundisa. Kawuyigodlanga imana yakho emilonyeni yabo, njalo wabapha amanzi ukucitsha umhawu wabo.

21 I fyrtio år försörjde du dem i öknen, så att intet fattades dem; deras kläder blevo icke utslitna, och deras fötter svullnade icke.

Okweminyaka engamatshumi amane wabagcina enkangala; kabazange baswele lutho, izembatho zabo kaziguganga lezinyawo zabo kazivuvukanga.

22 Och du gav dem riken och folk och utskiftade lotter åt dem på skilda håll; och de intogo Sihons land, det land som tillhörde konungen i Hesbon, och det land som tillhörde Og, konungen i Basan

Wabapha imibuso lezizwe, wababela lemingcele ekude. Balithatha ilizwe likaSihoni inkosi yaseHeshibhoni lelizwe lika-Ogi inkosi yaseBhashani.

23 Och du lät deras barn bliva talrika såsom stjärnorna på himmelen, och förde dem in i det land varom du hade sagt till deras fäder att de skulle komma dit och taga det i besittning.

Wenza amadodana abo aba manengi njengezinkanyezi zomkhathi, wabaletha elizweni owawutshele okhokho babo ukuba bangene kulo balithathe.

24 Så kommo då barnen och togo landet i besittning, och du kuvade för dem landets inbyggare, kananéerna, och gav dessa i deras hand, både konungarna och folken där i landet, så att de gjorde med dem vad de ville.

Amadodana abo angena alithatha ilizwe. Wawehlukanisa phambi kwabo amaKhenani, ababehlala phakathi kwelizwe; wanikela amaKhenani kubo, ndawonye lamakhosi awo labantu belizwe, ukuba benze kubo njengokuthanda kwabo.

25 Och de intogo befästa städer och ett bördigt land och kommo i besittning av hus, fulla med allt gott, och av uthuggna brunnar, vingårdar, olivplanteringar och fruktträd i myckenhet; och de åto och blevo mätta och feta och gjorde sig glada dagar av ditt myckna goda.

Bathumba amadolobho abiyelweyo lomhlaba ovundileyo; bazithatha izindlu ezazigcwaliswe ngakho konke okuhle, lemithombo eyayivele igejiwe, izivini, lezivande zama-oliva lezihlahla ezinengi ezezithelo. Badla bazitika bakhithika imikhaba; bazithokozisa ngokulunga kwakho okukhulu.

26 Men de blevo gensträviga och satte sig upp mot dig och kastade din lag bakom sin rygg och dräpte dina profeter, som varnade dem och ville omvända dem till dig; och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.

Kodwa kabalalelanga bakuhlamukela; umthetho wakho bawubeka ngemva kwabo. Babulala abaphrofethi bakho, ababebakhuza ukuze babuyele kuwe; bahlambaza ngendlela eyesabekayo.

27 Då gav du dem i deras ovänners hand, så att dessa förtryckte dem; men när de i sin nöds tid ropade till dig, hörde du det från himmelen, och efter din stora barmhärtighet gav du dem frälsare, som frälste dem ur deras ovänners hand.

Ngakho wabanikela ezitheni zabo, zabancindezela. Kodwa kwathi sebencindezelwe bakhala kuwe. Usezulwini wabezwa, kwathi ngesihawu sakho esikhulu wabapha abakhululi, ababahlengayo ezandleni zezitha zabo.

28 När de så kommo till ro, gjorde de åter vad ont var inför dig. Då överlämnade du dem i deras fienders hand, så att dessa fingo råda över dem; men när de åter ropade till dig, då hörde du det från himmelen och räddade dem efter din barmhärtighet, många gånger.

Kodwa bonela ukuphumula, baphinda njalo benza okubi phambi kwakho. Wase ubadela ezandleni zezitha zabo ukuthi zibabuse. Kwathi lapho sebekhala kuwe njalo, wezwa usezulwini, kwathi ngesihawu sakho wabakhulula izikhathi ngezikhathi.

29 Och du varnade dem och ville omvända dem till din lag; men de voro övermodiga och hörde icke på dina bud, utan syndade mot dina rätter, om vilka det gäller att den människa som gör efter dem får leva genom dem; de spjärnade emot i gensträvighet och voro hårdnackade och ville icke höra.

Wabaxwayisa ukuthi babuyele emthethweni wakho, kodwa baqholoza kabaze bayilalela imilayo yakho. Benza isono ngezimiso zakho, okuthi nxa umuntu ezilalela aphile. Ngobuqholo bakufulathela, baqinisa intamo, bala ukulalela.

30 Du hade fördrag med dem i många år och varnade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade icke därtill; då gav du dem i de främmande folkens hand.

Okweminyaka eminengi wababekezelela. NgoMoya wakho wabakhuza ngabaphrofethi bakho. Kodwa kabananzanga, ngakho wabanikela ebantwini abakhelene labo.

31 Men i din stora barmhärtighet gjorde du icke alldeles ände på dem och övergav dem icke; ty du är en nådig och barmhärtig Gud.

Kodwa ngomusa wakho omkhulu kawubaqedanga njalo kawubadelanga, ngoba unguNkulunkulu olomusa, olozwelo.

32 Och nu, vår Gud, du store, väldige och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd, nu må du icke akta för ringa all den vedermöda som har träffat oss, våra konungar, våra furstar, våra präster, våra fäder och hela ditt folk, ifrån de assyriska konungarnas dagar ända till denna dag.

Ngakho-ke manje, Oh Nkulunkulu wethu, uNkulunkulu omkhulu, olamandla njalo omangalisayo, ogcina isivumelwano sakhe sothando, ungadeleli bonke lobu ubunzima obusehleleyo thina laphezu kwamakhosi ethu labakhokheli, phezu kwabaphristi labaphrofethi bethu, phezu kwabobaba labantu bakho bonke, kusukela ensukwini zamakhosi ase-Asiriya kuze kube lamuhla.

33 Nej, du är rättfärdig vid allt det som har kommit över oss; ty du har visat dig trofast, men vi hava varit ogudaktiga.

Kukho konke lokho okwenzakeleyo kithi, ubeqotho; wenze ngokuthembeka, thina sisenza okubi.

34 Och våra konungar, våra furstar, våra präster och våra fäder hava icke gjort efter din lag och icke aktat på dina bud och på de varningar som du har låtit komma till dem.

Amakhosi ethu, abakhokheli bethu, abaphristi bethu labobaba abawulandelanga umthetho wakho; abayinanzanga imilayo yakho izixwayiso owabapha zona.

35 Och fastän de sutto i sitt eget rike i det myckna goda som du hade givit dem, och i det rymliga och bördiga land som du hade upplåtit för dem, hava de ändå icke tjänat dig och icke omvänt sig från sina onda gärningar.

Loba babesembusweni wabo, bekholisa ukulunga kwakho kubo elizweni elibanzi elivundileyo lelo owabapha lona, kabakukhonzanga futhi kabaguqukanga ezindleleni zabo ezimbi.

36 Se, vi äro nu andras tjänare; i det land som du gav åt våra fäder, för att de skulle äta dess frukt och dess goda, just där äro vi andras tjänare,

Kodwa ake ubone, siyizigqili lamuhla, izigqili elizweni owalipha okhokho bethu ukuthi badle izithelo zalo lezinye izinto ezinhle eziphuma kulo.

37 och sin rika avkastning giver det åt de konungar som du för våra synders skull har satt över oss. Och de råda över våra kroppar och vår boskap såsom de vilja, och vi äro i stor nöd.»

Ngenxa yezono zethu, isivuno salo esinengi siya emakhosini osuwabeke phezu kwethu. Abusa phezu kwemizimba yethu laphezu kwezinkomo zethu njengokuthanda kwawo. Siphakathi kosizi olumangalisayo.”

38 På grund av allt detta slöto vi ett fast förbund och uppsatte det skriftligen; och på skrivelsen, som försågs med sigill, stodo våra furstars, våra leviters och våra prästers namn.

“Ngenxa yakho konke lokhu, sesisenza isivumelwano esibophayo, sisibhala phansi, njalo abakhokheli bethu, abaLevi labaphristi bethu bafaka uphawu lwabo kuso.”